Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Wergeland och Svenskarne. H. Lassen: Henrik Wergeland og hans samtid. Af * * *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
Närmare bestämd var hans poliliska plan: »eet politisk
Förbund, hvert med sin selvstöendige, egne frie
Forfatning, men under eet frelles representativt
Bestyr (styrelse), een foelles Repreesen-tation
i Udlandet. aldeles efter den nordamerikanske
Statsfor-fatning.«
2.
Imellertid förbereddes den strid, som upptog Wergeland
under den större delen af hans lif, striden om det
norska folkets ställning gentemot den europeiska
kulturutvecklingen, och speciclt örn berättigandet
af Danmarks inflytande på Norge i literatur och
konst; och redan från denna strids början finna vi
Wergelands ställning vara en alldeles annan äri den,
han intog 1830 och 1831. Här föreligger imellertid
ingen verklig inkonseqvens; tvärtom var den ställning,
som Wergeland nu intog, en nödvändig utveckling af de
principer, vi finna uttalade i Messias. Ty visserligen
var det en kosmopolitism han der predikade, men icke
den fadda »Verflachungs«-kosmopolitis-men, som låter
alla nationaliteter försvinna, alla egendomlig-heter
utvattnas i en stor gemensamhetsdegel; det var tvärtom
karakteristiskt för hans politiska ideal i Messias,
att det bar pregeln af ett fullkomligt uppehållande
af de olika nationaliteternas egendomligheter,
motsatt mot de kosmopolitiska idealer, hvilka
föresväfvade förra seklets samhällsreformatorer. Att
det sålunda måste vara det första målet för hans
lifsverksamhet att bevara sin nations egendomlighet,
för att den skulle vinna berättigande till inträde
i den stora broderlighetens republik, hvartill
kristendomen slutligen skulle ombilda verlden, var
ju helt naturligt, och här ligger utgångspunkten
för uppfattningen af Wergelands »Norskhet«. Denna
position förde honon nu för^t till en opposition
mot Danmarks, mot Köpenhamns starka och från hans
synpunkt skadliga, för nationaliteten förderfliga
inflytande, en opposition, hvars berättigande det
ej tillhör oss att här undersöka; ensidig var den,
men - den som mycbet hafver älskat, skall ock mycket
varda förlåtet. Den andra oppositionen, måhända ännu
mindre grundad och i alla fall utförd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
