Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur: A. Geffroy: Gustaf III och Fransyska hofvet. - Boutaric: Correspondance secrète de Louis quinze. - Wilh. Tham: Gustaf III och Rikets Ständer vid 1789 års Riksdag. Af F-ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86
intresse för något som ser ut som «hög politik». De,
som studerat denna tids politiska förvecklingar,
hafva länge varit denna hemliga fransyska diplomati
på spåren och anat dess inflytande än här än der i
de besynnerliga omkastningar som utmärka århundradet
och som göra det så svårt att finna någon naturlig
utvecklingens tråd i den kaotiska massan af
underhandlingar, planer och allianser. Marskalk
Richelieus memoirer samt Flassans och Se-gurs
diplomatiska anteckningar hafva gifvit några
antydningar derom, men den rätta insigten om dess
betydelse har man dock hittilldags saknat. Helt
nyligen har nu hr Boutaric genom offentliggörandet af
den i les Archives de 1’Empire förvarade samlingen af
«la correspondance secrete de Louis quinze» varit i
tillfälle att sprida ett klarare ljus öfver det dunkla
ämnet. För dem> som egna sin uppmärksamhet åt denna
tids alla politiska förhållanden, måste detta arbete i
sin helhet vara välkommet. För den svenska allmänheten
kan det vara nog att påpeka de upplysningar rörande
Sverige, som utur denna diplomatiska bref-vexling
äro att hemta.
Det var från år 1750 som deri hemliga politiken
hade tagit sin egentliga begynnelse, och under
prinsens af Conti ledning erhöll hon då deri
karakter, som hon sedermera allt fortfarande
behöll; Polens upprätthållande gentemot Kyssland
blef hennes hufvudsyfte. Inom kort kom grefve
Broglie till ledningen af densamma och kraftigare
vän kunde Polen aldrig önska sig. Förhållandena
ändrade sig visserligen något litet sedermera,
och den herrskande mätressens samt framför allt
konungens egen hårdnackade och opolitiska sympatin
för den österrikiska alliansen inledde Frankrike
i långvarig förbindelse med kejsarinnan Elisabeth
och den ryska politiken. Men när Catharina sedan
besteg Rysslands thron och konung Augusts död synbart
nalkades, så framträdde åter Polens sjelfständighet
såsom hufvudsyftet för Ludvigs politik. Allt hvad
brefvexling och hemliga intriger kunde göra, försökte
han outtröttligt; men när handlingens tid sedermera
kom och Polens delning stod som en vidunderlig
skamfläck på den europeiska politikens dagordning,
då upphörde all skilnad mellan hemlig och officiel
diplomati; båda visade sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
