Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Anmärkningar angående svensk versbyggnadskonst: Sofokles' Aias, öfvers. af J. Spongberg. - Sofokles' Antigone, öfvers. af K. H. Brandt. Af F. W. Häggström.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
I st. f. den sista spondéen använder han stundom
äfven daktyl, ss. i
v. 203. Vi sucke i gråt, hvilka om Telamons.
Eller ock börjar han med daktyler och slutar med
anapsester ss.
v. 212. Aias stormaren dig af kärlek valt
Skynda att utse åt deri fallna en grift.
1411. Lyfta på sidorna! Ty ur ådrorna varm
1412. Ännu frustar den mörkvällande kraft 1414.
hitförd säger sig framträde med hast.
Prof. Spongberg följer i alla dessa former strängt sin
grekiska förebild. Deremot går han ett steg längre
än denne, då han inom samma verspar låter daktyl
åtföljas af anapsest ss. i
v. 216. Villad af raseri nattligen Aias 1164.
Derför så fort | Teukrös söm d ii förmår
Sådana verser äro ej välljudande för oss, och stötte
väl äfven Grekens öra, eftersom de åtminstone hos
tragici icke begagnas.
Hvad de rent lyriska chorsångerna angår, så
torde dessa med sin vexlande rytm, som ofta är
högst svår att återgifva, förefalla mången läsare
mindre njutbara, än om de omsatts i en mera modern
tonart. Men man bör taga i betraktande, att dessa
chorsånger egentligen alldeles icke äro ämnade att
munt-ligen föredragas, utan sjungas. De äro texter
till en gifven, af författaren sjelf satt eller
åtminstone honom bekant melodi, efter hvilken de
måste foga sig. Muntligen föredragna förekommp de
äfven de gamle konstiga nog, om man får sätta tro
till ett yttrande af Cicero. Han säger nemligen på ett
ställe i sin orator, att man i vissa slags verser och
isynnerhet i de yppersta lyrikers nästan icke hörde
annat än prosa, i fall de ej sjöngos. Emellertid
kunna vissa af dessa versslag ganska väl återgifvas
på svensk vers, t. ex. de daktyliskt-trokaiska, de
glykoniska och åtskilliga andra. Äfven den dochmiska
versen
( ^–––^ - ) kan ganska väl efterbildas. Den
mängd bac-
chier, vårt språk eger, sådana som misstanka,
rättvisa äro här ännu mer användbara än i daktylisk
och jambisk vers.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
