Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - En sommar på Island. Reseskildring af C. W. Paijkull. Af S. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
178
hamn upptäckt de nämnda blåsornas natur». Detta
kan icke vara riktigt, då Schleisner redan 1849
utgaf sitt arbete öfver sjukdomarne på Island samt
Eschricht 1853 skref öfver ifrågavarande särskilda
sjukdom och uppvisade, att dessa bläsor utgöras af
maskar, tillhörande intestinalmaskarnes grupp. Denna
anmärkning, såsom blott rörande ett årtal, är likväl
af så liten vigt, att vi ej skulle hafva uppehållit
oss dervid, om man ej af den, omedelbart efter
nyss anförda yttrande, följande framställningen
af sammanhanget mellan de hos menniskor och djur
förekommande blåsmaskar samt de dersammastades
lefvande ben-nikemaskar skulle kunna, utan tvifvel
mot författarens vilja, draga den slutsatsen,
att det vore genom Eschrichts undersökningar,
som naturvetenskapen riktats med detta högst
märkvärdiga bidrag, då det likväl är kändt, att äran
deraf - Eschrichts förtjenster icke förringade -
förnämligast tillkommer Kiichenmeister, Siebold
och van Beneden. Äfven med fara att anses uppehålla
oss för länge vid detta, kanske i mångens tycke föga
lockande ämne, hvilket likväl från teoretisk synpunkt
är ett af de märkvärdigaste inom djurrikets historia
samt från praktisk synpunkt är af den vigt, att snart
sagdt hvarje landtbrukare och hvarje husmoder borde
taga kännedom deraf, kunna vi ej lemna det utan
att gifva ett uttryck åt vårt erkännande af den
klarhet och åskådlighet som utmärka författarens
framställning deraf. Dessa hans stilistiska
egenskaper förneka sig aldrig vid behandlingen af de
naturvetenskapliga ärnnen, hvilka ett sådant land,
som Island, måste i rikt mått erbjuda, och ej heller
vid landskapsbeskrifningarna. Man ser tydligen,
att författaren trots resans besvärligheter
varit en högst flitig antecknare, och han har
derigenom äfven lyckats åstadkomma individualitet i
skildringarna, oaktadt alla dessa jökelåar, myrar
(»myror»), grus-öcknar m. m. - Deremot skulle man
kunna anmärka på några ställen en viss oaktsamhet
vid sjelfva redigerandet. Så har man svårt att
förstå meningen, då det (sid. 5 o. 6) säges, att
»Aku-reyri hyser fem och Reykjavik säkert 3 gånger
så inånga han-delsförlagsplatser, men i öfrigt äro
handelsplatserna spridda rundt kring landets kuster»,
tills man lyckas gissa att i stället för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
