Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nyaste forskningarna rörande Jesu lefnad och urkristendomen: E. Renan: Jesu lefnad. - Apostlarne; D. Schenkel: Jesu karaktersbild; Th. Keim: Der geschichtliche Kristus; E. Reuss: Apostlatidens Kristendom; A. Hausrath: Aposteln Paulus; T. Colani: Jesus Kristus och de messianska troslärorna på hans tid; W. Beyschlag: Nya Testamentets lära om Kristus. Af C. von Bergen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
205
sjelf tänkas vara till hela sitt väsende närvarande
hos Jesus, som dock uttryckligen skiljer mellan sig
och Gud, som talar och beder till Gud, o. s. v. -
och skall Gud det oaktadt vara blott en, så är detta
tänkbart endast under den förutsättningen, att denne
ene Guden i sig sjelf innesluter en flerhet, hvilken,
då det gudomliga hos Jesus ögonskenligen var ett
personligt, måste vara en flerhet af personer. En
sådan uppfattning af Guds väsende blef nu äfven
den kyrkan sökte göra gällande. Dervid erbjödo de i
nya testamentet förekommande talesätten om fadren,
sonen och den helige ande - yttranden, hvilka der
visserligen höra till ett helt annat tankesammanhang
- ett önskadt stöd och tillika en beqväin formel,
och sålunda utbildade sig tidigt den till en
början ännu ytterst obestämda föreställningen om
Guds treenighet. Bemödandet att uppvisa möjligheten
af Guds inneboende i Jesu person blef således en
anledning, om ock ej den enda, till den kyrkliga
treenighetsdogmens uppkomst.
Snart visade det sig dock, att den medelst denna
utväg försökta lösningen af problemet endast från en
ny sida framkallade alldeles samma svårigheter. Ar
nämligen den i Guds väsende ingående flerheten en
personlig flerhet, så kunna de gudomliga personerna
väl tillsammans bilda en enhet, men denna enhet kan
omöjligen vara en numerisk. Men då just den numeriska
enheten var oskiljaktig från kristendomens i arf från
judendomen mottagna monotheistiska gudsbegrepp, så
syntes treenighetsdogmens uppställande innebära samma
våldförande af Guds enhet, som det man vid läran om
Guds inneboende i Jesus sökt undvika. För att rädda
monotheismens begrepp hade man att välja mellan att
antingen afdraga något från Guds verkliga varande
i Jesus, hvarigenom man återgick till den gamla
obestämda föreställningen om honom såsom en menniska,
som endast öfverhufvud stod i ett synnerligt nära
förhållande till Gud, eller att minska den personliga
åtskilnaden mellan de trenne gudomspersonerna,
fadren, sonen och den helige ande. Mellan dessa båda
olika riktningar uppstod nu inom kyrkan en strid,
och derjemte inom den sistnämnda riktningen en
strid mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
