Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s minne: Carl XII vid Alt-Ranstadt, tidsbild af B. v. Beskow. Af R. M. Bowallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
sina läsares bedömande. Hit höra de ganska märkliga
5:te och 6:te bilagorne: »Karl XII bedömd som krigare
af en sachsisk författare i krigsvetenskapen)) och
»Karl XILs beundrare på andra sidan Alperna». Det h?ir
for svenska läsare, åtminstone efter vår uppfattning,
ett eget slags interesse att se i hvilken hög grad
Karl XILs hjeltemod och själsstorhet mäktat väcka
beundran och hänförelse hos olika och karaktersskilda
folk; tysken C. E. Pönitz och italienaren Gaetano
Nirico mötas i samma uppfattning och hjeltekonungens
fältherreskicklighet vinner hos båda dessa domare
ett fullt erkännande. Härtill sluter sig ock den 7:de
bilagan: »Fredrik ILs och Gustaf IILs omdömen öfver
Karl XII», hvilken uppsats är synnerligen läsvärd icke
minst för författarens träffande anmärkningar vid
den förres omdömen. Vigtigare dock för skildringen
af konung Karl XII både såsom, krigare och statsman
är den väl behöfliga och i allmänhet förträffligt
genomförda pröfning af källorna, hvilken författaren
på flera ställen meddelar, men företrädesvis i
bilagorne n:o 8 »om Generalqvartermästaren Axel
Gyllenkrooks berättelse rörande tåget till Ukraine
och belägringen af Pultava», n:o 11 »Om Karl XILs
enskilda brefvexling» och n:o 12 »Om källorna till
Karl XILs historia samt om slaget vid Pultava». Denna
pröfning förtjenar stor uppmärksamhet och vi tro,
att historien genom den gjort en icke ringa vinst,
äfven om det skulle kunna sägas att författaren någon
gång varit nyperkritisk. Ingen, som vill bi)da sig
en eo-en öfvertygelse må förbise den förträffliga
mönstring författaren anställer med dern, hvilka
lemnat sådana skrifter som kunna anses för källor,
såsom Nordberg, Acller-feld, Gyllenkrook. Lewenhaupt,
Fabrice, De la Motraye m. fi. samt framför allt den
ypperliga kritiken öfver Voltaires skildring af Karl
XII. Konungens enskilda brefvexling hörer naturligtvis
till de dyrbaraste och vigtigaste af dessa historiska
källor och förtjenar ur denna synpunkt den förkärlek
författaren synes hafva deråt egnat. Väl var Karl
XII, som upprepade gånger förklarar sig för en slät
skrifvare, i allmänhet och oftast äfven i sina
bref - flera till systern Ulrica Eleonora göra
dock deri-från undantag - ganska ordkarg; icke
desto mindre bidraga Svensk Liter.-Tidskrift. H,
IV. 1867. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
