Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Om Carl XII:s minne: Carl XII vid Alt-Ranstadt, tidsbild af B. v. Beskow. Af R. M. Bowallius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
fattaren uppvisar emellertid i sin teckning af dessa
förhållanden, huru nästan alla Karl XILs skapelser
hvilade på grundsatser, som ej med honom fallit,
utan i tidens längd tillvunnit sig erkännande. I
sjelfva verket har det varit vår egen tid förbehållet
att åter förverkliga rätt mycket, som genom Karl
XILs för en lång tid undanskjöts, och med full rätt
erinrar författaren, hurusom Karl XILs förordningar
i afseende på skatteförenkling, postväsende,
utsträckt värnepligt, förändring i domstolsväsendet
påtagligen röja framtidstankar och vittna, att den
store krigaren äfven hade de egenskaper som pryda
statsmannen. Den lifliga skildringen af Karl XII
såsom en tankeidrotternas beundrare och befrämjare
samt en upplyst beskyddare af skön konst meddelar
en mängd facta och framdrager många karakteristiska
förhållanden, som tvifvelsutan för icke få läsare
lära hafva jemväl nyhetens behag. Den temligen
vanliga föreställningen, att konungen hade föga
sinne för annat än krigisk utmärkelse finner äfven
här en fullständig vederläggning. Den märkliga
brefvexlingen mellan ombudsrådet Kasten Eeif och
Nikodemus Tessin innehåller i detta hänseende
öfvertygande bevis. Konungens utmärkta välvilja
mot sådana vetenskapsmän som Emanuel Svedenborg och
Kristofer Polhem är ej mindre betecknande och den
senare förklarar uttryckligen att han måste erkänna
konungen för en herre af större djupsinnighet och
penetration, än någon sig det kunnat föreställa. Men
äfven andra bevis på konungens interesse för
vetenskapliga sträfvanden och för den högre odlingens
kraf i alla riktningar finnas i mängd. Särskildt må
härvid nämnas, att Karl XII kort efter sin ankomst
till Turkiet anordnade en vetenskaplig expedition
till flera af Orientens märkvärdigare trakter. Han
lät nemligen fortifications-majoren Cornelius Loos,
åtföljd af kaptenerna Konrad Sparre och Gyllenskepp
(hvilka båda voro likasom Loos skickliga ritare)
legationssekreteraren Johan Silfvercrantz och
legationspredikanten i Kon-stantinopel magister
Michael Eneman år 1710 afgå öfver Kon-stantinopel
och Archipelagen till Egypten för att afteckna och
beskrifva pyramider, kolonner, obelisker och andra
forntida min-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
