Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Literär-historiska skrifter: Svenska Akademiens Handlingar. Fyrtiondeförsta delen. - Grunddragen af Svenska Vitterhetens hsitoria af B. E. Malmström. Första delens senare häfte och andra delen. - Den Finsk-Svenska litteraturens utveckling af G. Lagus. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
308
son, om man också i det senare saknar en intimare
bekantskap hos talaren med hans föremål och
dess omgifning, hvilket äfven visar sig i vissa
enskildheter, såsom då han ordar om «den flacka
Uplands-heden« samt utbrister, att skaldens
fötter icke «sutto fast i deri sega Uplandsleran«,
ett uttryck, som väl skulle innebära, att i den
jordmonen inga skalder gerna kunde alstras, hvilket
dock i ett och annat hänseende torde jäfvas af
erfarenheten. Att Strandbergs och Svedelii svar äro
kärnfulla och anslående, är klart af sig sjelft. Den
senare har dessutom lemnat ett förträffligt skrifvet
föredrag till firande af Birger Jarls och Stockholms
grundläggnings sexhundraåriga minne, hvarefter
den intressanta delen afslutas med en fint och
kärleksfullt af Ljunggren utförd minnesteckning
öfver skalden Jacob Frese, den sjuke och olycklige,
men dock aldrig misströstande vårdröminaren, hvars
lif, såsom tecknaren anmärker, träffande målas af
hans egna ord: «Uppå hårda strån om rosor drömma,
Ilosor drömma om uppå de hårda strån«.
Af Bernhard Elis Malmströms efterlemnade föreläsningar
öfver ((Grunddragen af svenska vitterhetens historia»
har, sedan första häftet deraf i denna tidskrift
anmäldes, första delens senare hälft samt andra delen
nu fullständigt utkommit. Hvad vi i denna första
anmälan uttryckte, har redan nu i den närmaste
fortsättningen inträffat: föreläsarens intresse
har nemligen tillväxt i starkt stigande proportion,
ju mera han kommit ifrån den äldre, mera otacksamma
samt redan af Hammarsköld och Atterbom till fullo
behandlade tiden af vår literära utveckling och
närmat sig till den tid, inom hvilken vår egen döljer
sina egentligaste lifsrötter. I detta hänseende
erbjuder redan första delens senare häfte intressanta
belysningar. Särskildt må man vara tacksam att sålunda
ega på ett ställe samlade en mängd bidrag till en
karakteristik af det föregående århundradet i både
literärt och socialt hänseende, hvilka annars vore att
söka på mångfaldiga ställen. Dessutom kan man äfven i
dessa utdrag ur frihetstidens literatur träffa förslag
och åsigter, hvilka hafva en afgjordt divinatorisk
karakter samt tyda på ett förstånd och en lyftning i
tänkesättet, öfver eller till hvilka vår sjelfkära tid
knappt förmått höja sig. Sådant är t. ex. utdraget ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
