Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Diverse: Förenta Staternas historia af E. Laboulaye. Öfversättning af O. W. Ålund. Häft. 1-4. Af -ll.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
322
bedömande just utgör hans svåraste konst. Laboulaye
är också långtifrån att vilja stanna endast vid
ett stilla betraktande och beundrande af det lif,
som är Amerikas egendomlighet; den «praktiska«
behandling af ämnet, som för honom är så väsentlig,
går onekligen derpå ut att angifva de positiva
lärdomar, hans fädernesland har att hemta på andra
sidan Atlanten. Arbetets ära och arbetets frihet,
individens sjelfstäridighetsanda och sjelftillit,
samhällslifvets och samhällsordningens grundande
på individen och icke på staten, sådana djerfva
önskningar kunna visserligen ej genom lagar allena
göras till verklighet, men lagarna kunna gifva
ansatser till utveckling, och framförallt - lagarna
kunna så anordnas, att de ej längre utgöra något
hinder. Med ett ord, Laboulayes innersta mening är
denna: lär af Amerika konsten att decentralisera! Den
fiende, han med satirens och den allvarliga
diskussionens vapen bekämpat, är centralisationen,
detta system af statens absoluta förmyrider-skap, som
i Frankrike utvecklat sig till fulländning och åt hela
samhället gifvit den karakter, i hvilken Laboulaye ser
roten till allt dess förderf. Och som han nu i Amerika
funnit ett samhälle med minsta möjliga centralisation,
ett samhälle der statsmakten har minsta möjliga mått
af befogenhet, så har det vant honom ett behof att
hänvisa till detta samhälle såsom ett mönster. Näst
den egendomlighet, som framgår af folkkarakte-ren,
har han derför, i likhet med Tocqueville, i sina
skrifter betonat den egendomlighet, som der utvecklats
genom kommunernas, de små samhällenas, frihet och
sjelfständighet. Kom-munallifvets frigörelse från
statens förrnynderskap är den praktiska användning
af Amerikas föredöme, han ytterst vill påyrka. Detta
yrkande är det egendomliga för den skola han tillhör
och är onekligen uttrycket för ett af Frankrikes
allvarligaste behof.
Men Laboulaye och hans anhängare stå i dessa yrkanden
ej ensamme inom Europa. Äfven i andra länder har samma
behof låtit sig förnimma, inverkat på lagstiftningen
och öppnat nya utsigter inom vetenskapen. Den nya
skolan har äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
