Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sveriges Folkskola: I. Folkskoleinspektörernas Berättelser 1864-66; Eneroth: Om Folkskolan i Sverige I, II; Wallin: Iakttagelser rörande folkskolorna; Paulsson: Historik öfver Folkskoleundervisningen. Af J. Wallin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
330
Vid bokläsningen beliöfdes böcker. Sådana funnos
ock. Vi hafva ifrån denna tid flera Katekeser, af
hvilka en och annan är af den godkända beskaffenhet,
att de med fördel begagnats intill våra dagar,
ja stundom uppläggas i nya upplagor. Vi vilja här
blott i förbigående nämna Katekeserna af Paulinus
Got h us, Matthias och 01. Laurentius. Äfvenså
hafva vi kateketiska arbeten af Terserus, Gezelius
och Empora-grius; Spegel och S v e b i Ii u s ej
att förglömma.
Ett steg framåt uti kristendomskunskapens meddelande
bereddes genom den vid början af 18 århundradet
vidtagande natt-vardsimdervisningen. Denna med thy
åtföljande konfirmation var under långliga tider en
frivillig handling af presterskapet. Den utbredde sig
småningom och verkade välsignelserikt för utvidgandet
och stadfästandet af god kristerldomskunskap. Denna
inrättning infördes successive i de olika stiften och
var all-männeligen i bruk, då genom nya Handboken af
1811 det häfdvunna bruket gjordes till lag. Vid medlet
af det 18:de århundradet börjar så en ny tidsafdelning
i svenska folkundervisningens historia. Både folket
och presterskapet hade nemligen kommit till erfarenhet
derom, att hvad som i det föregående var afgjordt,
ehuru välment i hänseende till afsigten och i viss
mån välgörande till sina verkningar, dock, såsom
afseende endast den religiösa undervisningen, ej var
beräknadt på att väcka och underhålla det allmänna
kunskapsbegäret hos det uppväxande slägtet och att
utgöra en h af kraft för åstadkommande af en allmän
bildning bland folket. Nu se vi för första gången
regeringen medelst speciela resolutioner rörande denna
fråga ingripa i det allmänna uppfostringsverket. Så
utfärdade Fredrik I år 1723 en befallning, ställd
till föräldrar och förmyndare, att flitigt hålla
sina barn till att lära läsa i bok och förstå
sina kristendomsstycken, med åläggande af 2 mark
silf-vermynts böter å dem, som tredskades och i sådant
hänseende voro försumliga. Äfven Adolf Fredrik synes
hafva haft nit för folkets upplysning. Derom vittna ej
blott allmänna påbud, utan ock särskilda cirkulärer
ställda till åtskilliga domkapitel, med uppmaning
till ett verksamt nit för ungdomens uppfostran. -
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
