Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Engelsk Roman I. George Eliot: Felix Holt; En kärlekshistoria. Af -m.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
detta ohemula beteende är hon alldeles outtömlig på
kostliga infall. »The pills had a sale, as you may be
sure they suited peoples insides. And what folks can
never have boxes enough of to swallow, I shoulcl think
you have a right to sell. And there is raany a many
text for it as Tve opened ori without ever thinking;
for if it’s trtie: »Ask and you shall have», I shoulcl
think it’s truer when you’re willing to pay for what
you have». I allmänhet äro förf:s humoristiska figurer
förträffligt tecknade, och i en sak har hon onekligen
öfverträffat sin store föregångare, Dickens: i det lif
och den omvexling de förete, med fullt bibehållande
af hvar sin karakteristiska egendomlighet. Dickens
vet att på ett oöfverträffligt sätt införa dem med
ett infall, i en situation, som genast låter oss få
en bild af personen, men det händer lätt att denne,
hvar gång han visar sig, för samma qvickhet på
tungan, uppträder i samma, ofta nog något chargerade
ställning, och det goda uppslaget till en karakter
går förlorad t i en karrikatyr. George Eliots styrka
är deremot just att införa sina personer i olika
stämningar och situationer, men låta dem bibehålla
hvar och en sin gifna åskådning; hon skyr t. o. m. ej
att uppvisa de motsatser, som kunna bestå tillsammans
i en karakter, men hon vet ock att som i en brännpunkt
sammanföra och upplösa dem i den fullt genomtänkta
och klart åskådliga bild, hon från början gjort sig
af hvarje karakter.
Men örn förf. står högre än de flesta i så många
hänseenden, så kan det icke förnekas, att hennes
konstnärskap ock eger svaga sidor. Hur mycket som
än kan trifvas tillsammans inom romanens medgörliga
gränser, så är hon dock en konstform lydande vissa
lagar, lika väl som dramat, om än dessa lagar äro
mindre stränga och mindre klart uttalade. En af de
främsta af dessa är onekligen fordran på klarhet och
enhet i kompositionen. Hufvudhandlingen skall vara
en, väl utpreglad i alla sina drag, och allt skall
otvunget sluta sig kring henne. Episoderna skola stå i
ett bestämdt sammanhang rned henne, och tjena till att
från ett eller annat håll belysa täflan. Detaljerna
skola med lätt hand utarbetas, än finare, än gröfre,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
