Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
395
det mod, som för det stora målets skull ej låter sig
afskrackas af detaljernas sandrnoar.
En af vår häfdaforsknings vördnadsvärde veteraner,
L. F. Rääf kan gifva oss exemplet af en sådan kärlek,
eri sådan blick och ett sådant mod. Den sistutkomna
delen af hans arbete om Ydre Härad är visserligen
ej längre någon literär nyhet, men vi våga dock
framdraga detta verk till skärskådande -. eller
rättare framhålla det såsom ett föredöme, väl vardt
att begrunda och efterfölja.
L. F. Kääf är en originell författare, - så originell
att det är ett nöje att betrakta hans idéers
egendomliga stråt i en tid, som åt idéerna bryter
breda, rätliniga «allfaravägar», förvekligande och
förderfliga såsom han sjelf skulle kalla dem. Det
är af gammalt bekant, att han icke är vän med vårt
århundrade, och denna ovänskap är så oförsonlig,
som den någonsin kan blifva genom den fullkomligaste
oenighet rörande de väsentligaste principer. I
föreliggande arbete framträder den öfverallt, och
om man ville af de strödda tankarne hopfoga ett
helt, finner man lätt, att förf:s sociala ideal
icke hör denna verlden till, utan till den som för
200 år sedan lefde i sin friska blomstring och som
nu i vissa af sina institutioner håller på att
dö. Denna förgängelse är för honom liktydig med
slägtets försämring, samhällsordningens förfall
och Sveriges undergång. Den nya tidens tankar och
sträfvanden vill han icke förstå, och han kastar
den i ansigtet sitt hjertas innerliga förakt; dess
lagstiftare kallar han frasmakare och i dess lagar
ser han endast roten och upphofvet till allehanda
slags ondt. Dess hvitmenade fängelser alstra ju
brottslingar, och dess välmenande fattiglagar skapa
fattigdom; dess skiftesförrättningar, jordklyfning
och hypotheksvä-sende förstöra landtbruket, och dess
frihandel dödar köpenskapen; dess religionsfrihet
borttager gudsfruktan, och de goda sederna fly för den
nya flärden, som kallar sig folkskola och all-männelig
bildning. Så eger Eääf ett strängt fördömelsens ord
nästan för hvar och en af de skapelser, hvaröfver
den nya tiden yfves;/ han förnekar våra axiomer;
han vänder upp och ned på
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
