Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
409
Sylvanders arbeten. Den förre skall, genom sin ofta
upprepade och ofta berättigade klagan öfver det
lättsinniga förfarandet med »kulturens» minnesmärken,
påminna om nödvändigheten att taga vård om hvad
som ännu kan räddas, och för framtiden åtminstone
förhindra sådana urkunds-autodafeér, hvaraf vi
hafva sorgliga och talrika exempel i vårt land. Den
senare åter skall genom sitt i några hänseenden högst
värdefulla arbete påminna derom, att här och der ligga
skatter ännu förvarade, hvilka kunna gifva ypperlig
vinning för våra häfder, om blott förlagskapitaler
och arbetskrafter hän v ändas till deras uppbruk-ning.
Herr Eneroth har gått till studiet af de
Södermanländska herrgårdarne med tydlig afsigt att i
deras häfder finna en klar bild af samhällslifvets,
privatlifvets och »odlingens» förändringar och
utveckling i en landsbygd, der frälsenaturen kommit
till väldet. Liksom så mången annan har han dock från
de undersökningarna kommit temligen tomhändt tillbaka,
och han har derigenom ej just blifvit mildare stämd
mot vår aristokrati. Han är rättmätigt bedröfvad
deröfver, att så många dyrbara privata dokumenter, som
skulle hafva gifvit de rikaste upplysningar örn sådana
förhållanden, genom okunnighet och bekym-merslöshet
gått förlorade, och hans bedröfvelse utbryter
stundom i harm mot denna brist på aktning för slägt-
och godsminnen hos en samhällsklass, som dock lagt
aktning för sådana minnen till grund för storartade
anspråk. Och ehuru man väl må hafva något undseende
med gamla tiders krigsbussar och hofjurikare, som
visst ej kunde se så långt in i sakerna, att en
gammal gårdsräkenskap för dem skulle hafva annat än
papperets värde; och ehuru man må göra något afseende
derpå, att de flesta af dessa gårdar förlorat sina
handlingar under flyttningen från slägt till slägt,
så är dock denna harm befogad nog, så mycket mer som
den tyvärr måste gälla mången anstolt godsegare ännu
i våra dagar, och det lönar väl mödan att förehålla
hvar och en, hvad efterverlden förlorat genom sådan
vårdslöshet. Hr E. framställer mycket träget mycket
riktiga frågor: hur bodde herrarna på 1400, 1500,
1600-talen? hur lefde de på sina gods? och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
