Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Svenska Minnen. I. C. G. Styffe: Skandinavien under Unionstiden; L. Rääf: Beskrifning öfver Ydre härad; A. E. Holmberg: Bohusläns Historia; C. J. Ljungström: Åhs och Wedens Härader; Redogörelser för föreningens för Nerikes Folkspråk och Fornminnen verksamhet; Dalarnes Fornminnesförenings Årsskrift; O. Eneroth: Södermanlands Herregårdar; G. W. Sylvander: Kalmar Slotts och Stads Historia. Af Hans Forssell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
Husbondfolket utgör en familj med sina underhafvande,
lefvande i det mest oinskränkta inbördes förtroende
å örnse sidor. Det är patriarkalismen i sitt mest
utbildade och dertill, i många fall, vackraste
skick. Några kontrakt komma sålunda ej i fråga. Komma
de underhafvande i skuld vid gården, så afskrifves den
af den goda matmodren, ungefär som barn i en familj
få sina skulder afskrifna, om de råkat göra några. -
Arbetet går sin gamla gång. Gårdsfogden meddelar på
kyrkovallen om sönda-garne arbetsordningen för veckan
och karfstockarne genomgås vid veckans eller månadens
slut, och dermed är den saken klar. - Dör en bonde
eller torpare, så efterträdes han utan vidare af son
eller måg eller annan närskyld. - Eödes ett barn på
godset, så äro husbonden och hans hustru sjelfskrifna
faddrar och alla barn på Julitagodset heta också Matts
eller Beata allt efter dem. - Sjuknar någon på godset,
- den gamla Friherrinnan måste genast dit. Dör någon,
- det är hon, som består svepningen. Gifter sig någon,
- det är åter hon, som skall vara med, och det är hon,
som består den förnämsta brölloppsgåfvan. Har man
ystning, - det är hon, som skall hafva ostkakan. Skall
man köpa sig en ko eller en häst, - det är hon,
som först skall rådfrågas, och räcka penningarna
ej till, så ... hvem skulle förskottera, om icke
hon? Behöfver man reparera stugan litet, - det är hon,
som skall se efter, hvad som fordras, och som skall
släppa till hvad som behöfves. Har mor i Källdalen
väft en väf, - det är Friherrinnan, som först skall
se den och approbera den. Så i allt. De fem lederna
af Palbitzky-slägten hafva lefvat och dött med lika
många leder på hvarje underlydande gård och torp på
det sättet tiderna igenom. De hafva sammanväxt och de
älska hvarandra, som voro de alla en enda slägt. Det
är patriarkalismens vackraste sida.»
Men systemet hade ock sina fula sidor, och de voro
säkert flere, ty spelrummet för onda makter blef
vanligen för stort. De orida makterna voro godtycket,
slafviskheten och håglösheten. Om godtycket och
förtrycket från den mäktiges sida ha talrika klagomål
under århundraden vittnat; örn slafviskheten hos den
tjenande bonden vittnar ännu sjelfva typen, talet,
den krökta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
