- Project Runeberg -  Svensk literatur-tidskrift. 1867 /
495

(1867) [MARC] With: Carl Rupert Nyblom
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historisk literatur. Riksrådet grefve F. A. v. Fersens historiska skrifter, utgifna af R. M. Klinckowström. I; Svenska Akademiens Handlingar. Delen XLII. Af -ll.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

495

med förskräckelse följa »arbetet på ytterligare
inskränkning af deri ganska begränsade konungamakt,
som Gustaf 1772 återvunnit». Mången annan skulle,
kanske med an mera skäl, kalla det: ett fortsatt
arbete på Upphäfvandet af den mycket knappa
konstitutionella frihet som ständerna vid 1772 fått
behålla; men den sidan betyder för v. Beskow föga,
ty frihetstidens frihet är för honom ända igenom ett
oting. Att konung Gustaf gång efter annan bortstötte
frihetens grundvalar, att han upphäfde pressfriheten,
att han förstummade rådet och nedsatte det till
en kuliss, som sedan bortrycktes vid 1789 års
scenförändring, att han gång efter annan ville
göra bevillningarna stadiga för att undkomma
allt slags påtryckning af ständerna, sådant har
förf. sökt förklara och försvara såsom nödtvång
eller klokhet. Men att ständerna ville gifva vigtiga
utskott instruktioner, eller förklara grundlagens
tvetydiga ord till större säkerhet för sig sjelfva,
eller förneka penningeanslag, som skulle göra dem
sjelfva för framtiden öfverflödiga, dylikt har
han gerna ansett som idel tecken af partihat och
illvilja mot den bäste af konungar. Att ständerna
haft något verkligt skäl för sina farhågor och sitt
motstånd, det har förefallit honom mindre troligt,
och det omdöme, som han gaf om 1786 års ständer,
skall säkerligen återkomma rörande 1789 års adel,
endast med den starkare färg, som möjliggöres af de
ofvannämda bak- och förgrunderna. Ljusstrålarnes
medelpunkt blir då konungens personlighet; men
den derför nödige ljusbrytåren är en uppfattning
af frihetstidens politiska sträfvanden,
hvilken otvifvelaktigt skall möta gensägelser.
-LL.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:34:51 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/littid67/0503.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free