Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Skönliteratur. Nyare sånger och visor af E. Sehlstedt; Fjolners Saga, berättad och ritad af Acharius; Nordiska gudasagor af Bodwar Bjarke; Album Nordgermanischer Dichtung. Von E. Lobedanz. Af C. R. N.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
498
Den senare förhåller sig, kan man säga, till
illustrationen ungefär som en operalibrett förhåller
sig till musiken: den anger flyktigt de konturer,
hvilka sedan systerkonsten åtager sig att gifva lif
och färg. Deraf måhända det något gåtolika om-hölje,
i hvilket sagan stundom sveper sig, och som äfven
betydligt förökas genom diktionens begär att begagna
former och omskrifningar, som påminna om de gamla
nordiska skaldernas i deras senare tid tilltagande
böjelse för konstlade metaforer - eller concetti,
såsom femtonhundratalets italienare kallade dem. Det
hela gör dock ett godt intryck genom sitt närmande
i ande och ton till våra fäders lif och sång,
hvaraf det i förening med teckningarna ger en i hög
grad åskådlig och med stor konstnärlighet utförd
bild. Ty teckningarna utgöra dock alltid sagans
hufvudbeståndsdel, och deras beskaffenhet tyder på
mästaren i både komposition och utförande. Skada
blott, att genom det förminskade formatet åtskilliga
blad, t. ex. det, som framställer Hels boning,
äfvensom kämparnes julsyn af Walhall m. fl., blifvit
otydliga. Men hvad som äfven i den förminskade
skalan gör sig gällande och med skäl är berättigadt
att väcka den högsta beundran, det är konstnärens
outtömliga uppfinningsförmåga och öfverflöd på
den sinnrikaste och ypperligaste ornamentering
i en stil, som icke ett ögonblick tvekar om den
rätta formen, utan i de ursprungligaste bilder
framgår ur ett konstnärsmedvetande, som tyckes
lefva eller hafva lefvat med i den gamla goda
beserkatiden. Att man i en sådan framställning
äfven kan inlägga en betydlig del burlesk humor,
har konstnären visat isynnerhet i behandlingen af
de små dekorativa figurerna å bladen XXIII och XXX,
der framför allt de senare äro kostliga genom sitt
löjliga deltagande i det tragikomiska ämnet, nemligen
Fjolners död i mjödkaret. Är en sådan förening af
poetisk och konstnärlig förmåga i allmänhet sällsynt,
så kunna vi så mycket mera lyckönska oss till en sådan
representant som »Acharius» för bandet mellan poesi
och bildande konst, ett band, som alltid skall uföfva
ett ömsesidigt godt inflytande, men som isynnerhet
bor komma poesien till godo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
