Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Mattis: Dagsländor; Sylvia: Taflor ur Göteborgslifvet; Götha: Landtsoldaten; A. Krook: Taflor ur arbetarens lif; Sverre: En theoreticus i en praktisk tid. Af P. A. G. - Diverse: Z. Topelius: Läsning för barn; H. Hallbäck: Sagor och sångor för barn; E. Laboulaye: Folksagor från olika länder; L. Bechstein: Folksagor för unga och gamla; Ad. Öhlenschläger: Fornnordiska hjeltesagor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
formen, denna tankarnas tukt i förening med en
teckning, som lefver i klara bilder för fantasien,
är att räkna såsom mönstervärda förtjenster, hvilka
äro allt annat än vanliga i vår tid.
P. A. G.
DIVERSE.
Läsning för barn af Z. Topelius. Tredje boken. Visor
och Sagor. Med illustrationer af J. A Malmström samt
musikbilagor. Stockholm 1867.
Sagor och Sånger för barn. Bearbetade från danskan
af Henric Hallbäck. Med 109 bilder. Lund 1867.
Folksagor från olika länder, berättade af Edvard
Laboulaye. Öfversättning. Med 50 träsnitt, intryckta
i texten. Stockholm 1867,
Folksagor för unga och gamla af Ludvig
Bechstein. Öfversättning. Med 57 illustrationer af
Ludv. Richter. Stockholm 1867.
Fornnordiska hjeltesagor. Vaulunders och Hroars saga
af Ad. Öhlenschläger. Öfversättning. Stockholm 1867.
Ingen kan neka, att barnliteraturen har en stor och
vigtig betydelse, och icke blott den, sorn direkte går
ut på att undervisa eller gifva praktiska lärdomar,
utan äfven och kanske i ännu högre grad den,
som har till uppgift att gifva näring åt de unges
fantasi. Är denna själsfönnögenhet under de uppväxande
åren som ett böjligt vax, så är det naturligtvis så
mycket nödvändigare att sorgfälligt vaka öfver, att
detta vax icke mottager allt för häftiga och starka
eller dåliga och osunda intryck, emedan deraf ofta
riktningen för lifvet i viss mön kan bero. Huru mången
gång har icke en bilderbok, en tafla på väggen, ett
kopparstick eller dylikt för barnet varit dess första
bild af verlden utom hemmet, och hvarför skulle ej
en sådan bok eller en sådan bild lika gerna vara god
sorn dålig, lika gerna hafva en konstnärlig och ädel
prägel som vara tillverkad af sådana, hvilka mera se
på vinsten än på inverkan af sina alster? Icke kunna
goda skriftställare eller verkliga konstnärer anse det
förnedrande för sig att arbeta på slägtets förädling
i esthetiskt häriseende mera än lärare och lärarinnor
i theoretiskt och praktiskt. Säkert är, att de arbeta
för en publik, som visserligen är finkänslig för hvad
som bjudes den, men som också är i hög grad tacksam,
när den får något, som träffat den rätta strängen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
