Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - De nya lärorna om Svenske medborgares värnepligt. K. M:ts Nådiga proposition till Riksdagen angående landtförsvarets organisation d. 17 Jan. 1869. Underdånigt anförande till statsrådsprotokollet d. 31 Dec. 1868 angående landtförsvarets organisation af Chefen för landtförsvarsdepartementet. Underdånigt betänkande af komiterade för utredning af frågan om Roterings- och Rustningsbesväret, afgifvet d. 8 Okt. 1867. J. Mankell: Om svenska krigsförfattningens utveckling och framtid. Af H. L. Rydin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE NYA LÄRORNA OM VÄRNEPLIGTEN. 363
rörde förändrande och utveckling af den nuvarande
organisationen eller dess utbytande mot en ny af
större kraft och duglighet, svaret kunna blifva nej
och intet annat än nej, derest antagandet eller
förkastandet lades i den enskildes fria skon? Om
sålunda samhällets beslutanderätt i fråga om dess
eget bestånd och säkerhet vore tagen från konung och
riksdag och lagd i deri enskildes hand, vore då ej
detta samhälle hotadt i sina grundvalar?
Utom det att antagandet om rust- och rotehållares
beslutanderätt angående indelningsverket i sina
följder kan leda till nyss omnämda vådor, visar det
ytterligare sin ohållbarhet vid besvarandet af frågan:
Hvem skall utöfva rust- och rotehållarnes förmenta
rätt? Har hvarje rust- och rotehållares veto, lika
som adelsmannens vid den polska riksdagen, afgörande
makt? En sådan uppfattning anses visserligen såsom
en missuppfattning. Det fordras ingalunda, säger
en af åsigtens förfäktare, någon sådan uppgörelse
med hvarje särskild rust-’ och rotehållare, utan
emellan kronan och menigheterna. Öfverenskommelser
böra nemligen upplösas af samma personligheter som
deri ingått, säger han, - dock utan att bestämma,
hvilka dessa jnenigheter äro. Håller man sig till
kontraktens ordalydelse, skulle dessa menigheter
vara på sina ställen allmogen, på andra adeln
och allmogen, och således skulle inga andra äri de
bondeståndet eller adeln tillhörande jordegare kunna
utöfva beslutanderätten. Som man dock naturligtvis
i detta fall ej vill hålla på den bokstafstolkning,
från hvilken man eljest, för att bevisa rust- och
rotehållares frihet från värnpligt, utgått, vilja vi
antaga, att dessa menigheter skola utgöras af rust-
och rotehållare, såsom korporationer och att dessa
landskapsvis kallas att välja ombud; hvilket man äfven
förutsatt såsom en naturlig sak utan att närmare
inlåta sig på frågan om sjelfva valsättet eller
röstgrunden t. ex. huruvida den som eger %92 rusthåll
eller rote skall hafva lika afgörande rätt vid valet,
som den som eger flera hela. Till hvilka slutföljder
kommer man då? Jo, i samma stund, som man. öfvergifver
tanken på att under menigheter förstå de i kontrakten
omfönnälde (d. v. s. i vissa landskap der bosatt
allmoge, och i andra d^r bosatt adel och allmoge),
utan måste i dessa menigheter inbegripa alla dem, som
ega eller irmehafva berustade och roterade hemman, och
tillika medgifver, att dessa menigheter måste besluta
genom ombud, är också frågan afgjord. Hvilka med-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
