Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvarsskrift i anledning af h:r prof. m. m. H. L. Rydins recension af Chr. Naumanns arbete "Sveriges Statsförfattningsrätt", tredje bandets andra häfte. Se Svensk Litteratur-tidskrift, årgången 1868, sidd. 417-460. Fortsättning. Af Chr. Naumann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Försvarsskrift.
41
2. Att i städerna de embetsgårdar, med hvilka
kyrkoherdar ra. fl. af ecklesiastikstaten skola
förses, äro frikallade från borgerliga besvär, samt
att ecklesiastika boställen och praebende-hemman
å landet äro från vissa onera och utskylder fria;
åt hvilken punkt utredning gifves s. 232, 233 samt
not. 5. sid. 237.
3. Förmånen af nådar för ecklesiastike embets-
och tjen-steniäns enkor och barn.
4. Att ingen undersåte i riket må understa
sig att lägga sina gårdar, en eller flera, från
den sockenkyrkan, dit de af ålder lydt, till
den andra. Ej heller må någon tränga de i
det ena stiftet ordinerade prester in på ett
annat, der de hvarken äro födde eller ordinerade,
utan skola stiftets barn, efter lärdom merite och
lefverne, framför andre försörjas; dock Kongl. Maj:ts
och kyrkopatronernas rätt förbekållen (i fråga om
presters tillsättande i regala och patronella gäll).
Se privil. 21 §.
5. Beträffande förslag och utnämning till
Biskopar. (R. F. 29).-
Hvad har nu Rec. att anmärka mot denna utredning,
hvilken framstår i en helt annan dager, när den,
såsom i den recenserade skriften, föregås af
utredningen rörande adelsprivilegierna, än då,
såsom Rec. företagit sig, en omkastning af ordningen
tillkonstlas.
Recensenten anmärker (s. 422):
a) Att Förf. bort icke blott, såsom skett, uppräkna
de till privilegier i vanlig mening icke hörande, i
obestämda ordalag gifna försäkringar, reglementariska
föreskrifter m. m. (om hvilkas rätta natur ingen,
till och med vid första ögonkastet, skäligen
kan misstaga sig), utan han hade bort »bestämma
hvilka »föreskrifter skola, sedan likadana former
blifvit gällande för »stiftande af kyrkolag och
presterskapets privilegier, anses hafva »blifvit
införlifvade med hyrldagen». - Återigen en dunkel,
för att ej säga oredig tankegång. Derigenom att,
enligt nu gällande lydelse af 87 och 114 §§ R,
F., samtycke af allmänt kyrkomöte erfordras såväl
för ändringar i presterskapets privilegier, som för
ändringar i kyrkolag, och formerna i dessa stycken äro
andra än förut, hafva inga nya föreskrifter blifvit
»ined kyrk-lagen införlifvade». l afseende på gränsen
emellan allmän lag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
