Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg N:o 1 till Sv Lit.-Tidskr. 1869. 4 h. Bidrag till svar på frågan: Har Kon. Erik XIV dött af förgift? Af Alfred Ahlqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14 TILLÄGG: OM ERIK XIV:S
DÖDSSÄTT.
der berättelsen om k. Eriks förgiftning meddelas,
till k. Gustaf Adolf d. 12 Aug. 1626, således
verkligen nära femtio år efter k. Eriks död. De
uppgifter, hvarpå hans framställning grundade sig,
hade han dock under en längre tid samlat; enligt
dedikationen af samma arbetes första del hade han
sysselsatt sig dermed ända sedan år 1600 (... »quantum
laboris huic molestissimo impenderim per XX annos
negotio»... skref han i Juni 1620), och 1605 eller
1608 (»Gum ante trilustre temporis exacti spatium
...») hade han beslutit att göra bearbetningen af
Sveriges historia till sin lefnads uppgift. Från
1609 till 1613 var Messenius professor i Upsala,
således några få mil från Örbyhus. Ar 1613 anställdes
han såsom tjensteman i riksarjdvet och arbetade
säkerligen der äfven sedan han blifvit assessor i
Svea hofrätt. Förmodligen nekar ingen möjligheten, att
M. här kunnat finna någon upplysning vom k. Eriks död,
som numera är förlorad. Vi veta med temlig visshet,
att två handlingar, som berörde vårt ämne (den af
Stjernman i noten till Tegels Erik XIV:s Hist. s. 303
anförda fullmakten för Gustaf Björnsson och E. Sparres
x) af Fryxell cit, här ofvan omtalade förteckning)
under de sista 120 åren gått förlorade; vore det då
så besynnerligt, om något förkommit under det sekel
som skiljde Stjernman från Messenius?*) Man ihogkomme
slottsbranden 1697. Dessutom, hr F. kallar Messenii
berättelse om k. Eriks död pikant och romantisk;
måste icke just de handlingar, som innehålla sådana
berättelser framför andra fresta samlare? Återstår
den af hr F. ringaktade traditionen. Såsom bekant är,
finnas flera mera eller mindre tydliga antydningar
om rykten, att k. Erik blifvit mördad och det från
de mest olika håll (hertig Karl 1577, »les Conjurez
et Ligut-z du Royaume de Suede 1583, Erik Sparre...,
Sigrid Tott 1608). I en tid, då det skrefs föga,
framför allt i saker, som det kunde blifva ganska
farligt att skrifva om, saknade ej traditionen all
betydelse. Härtill kommer, att Messenius kunde haft
uppgifter från en man, som stod k. Johans familj
ganska nära, nemligen Arnold Grothusen. Denne
Messenii svärfader var nemligen sedan början af
1575 anställd såsom den unge Sigismunds lärarare och
ioljde förmodligen med intresse alla de frågor, som
angingo konungahuset. Med hvilken ifver och omsorg
Messenius nu öst ur alla dessa källor, det få vi
lemna derhän, men
*) Hvar kan Stjernman hafva fått uppgiften att
k. Erik dog kl. half 3 e. m.? Vore S. mera att lita
på, skulle jag tro. att äfven han haft tillgång till
nu förlorade källor.
*) Detta veta m icke med visshet, ty om såsom, väl
icke kan betviflas, det af Erik S. hittade papperet
var originalet till br. 19 Jan. 1577, så förvaras
det nu på Skokloster, såsom synes af redogörelsen
för aftrycket i Skand. Hand. D. XVII.
H. F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
