Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Om livslycka - III - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 57 —
annan skall jag delvis instämma med; det kan också hända,
att jag, när det slutligen gäller att formulera mitt definitiva
påstående, icke kommer att ogilla något av det som mina
föregångare uttalat, utan blott tillägga: “dessutom har jag
följande åsikt". Emellertid är jag fullt ense i fråga om det,
varom alla stoiker utan undantag hava en mening,
nämligen angående naturen. Att icke avvika från den och att
bilda sig efter dess lag och dess exempel, det är visheten.
Lyckligt är alltså det liv, som står i överensstämmelse med
sin natur. Detta åter förutsätter först och främst en sund
själ i beständig besittning av sin fulla sundhet. Först i andra
rummet kommer det, om själen är stark och energisk, om
den är ädelmodig och tålmodig, om den äger förmågan att
skicka sig efter tiden, om den sörjer för sin kropps behov
och välbefinnande, dock utan överdriven omsorg; om den
är uppmärksam på andra omständigheter, som göra vårt liv
rikare, dock utan att allt för hårt fästa sig vid något: det
gäller att kunna bruka skickelsens gåvor, men icke vara
beroende av dem. Du förstår, även om jag icke tillägger det,
att det även är nödvändigt, att själen söker en varaktig ro
och fullständig frihet från allt, som vare sig på oss utövar
retelse eller ingiver oss förskräckelse. Ty om så sker, så
inträder, i stället för de sinnliga njutningarna och allt detta,
som är så smått och förgängligt, för att icke tala om att det
till och med är skadligt och brottsligt, en oändlig,
oförstörbar och jämn glädje, en sinnets frid och harmoni, en
storhet iklädd mildhetens drag. Ty all råhet och brutalitet är
ett svaghetstecken.
IV.
Även på annat sätt kan vårt lyckoideal definieras,
d. v. s. meningen blir alltid densamma, men den behöver
inte alltid uttryckas i samma ord. Liksom en och samma
krigshär stundom utbreder sig i vidsträckta linjer, stundom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
