Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Han räckte buteljen till sin kamrat och antydde
med en åtbörd att han skulle tömma den i botten.
”Kasta i den nu”, uppmanade José.
Den tomma buteljen åstadkom ett starkt plaskande,
och upp till ytan flöt den dödade spindelns jättestora,
håriga kropp. Men det var mer än indianerna kunde
stå ut med. De båda unga männen ryggade så häftigt
tillbaka för synen att deras kanot kapsejsade. Då
deras huvuden kommo upp över vattnet, summo de
hastigt bort till den starka strömfåran och fördes
raskt bort av den, mera långsamt åtföljda av den
drivande kanoten.
Nicoya och Concordia voro för skrämda för att
kunna skratta. De höllo om varandra och väntade,
betraktade det trolska vattnet och sneglade på de
förskräckta unga männen som fasttogo sin kanot,
bogserade den i land och sprungo och gömde sig på
stranden.
Eftermiddagssolen stod redan lågt på himlen innan
flickorna åter fingo mod att utmana det förtrollade
vattnet. Först efter långa överläggningar kommo de
överens om att kasta i jordklimpar på samma gång.
Och upp kommo en man och en kvinna — Francis
och drottningen. Flickorna kastade sig baklänges i
buskarna och sågo på hur Francis sam till stranden
med drottningen.
”Allt det där har händt just som vi ha kastat något
i vattnet”, viskade Nicoya till Concordia om en stund.
”Men då vi kasta i en sak, kommer bara en sak
upp”, sade Concordia. ”Och då vi kasta i två saker
kornmer det två.”
”Nåja, låt oss försöka nu”, sade Nicoya. ”Låt oss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
