- Project Runeberg -  John Finkelman /
117

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjuttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som disciplinen och omständigheterna så länge
undertryckt, flödade över sina bräddar. Vad var
naturligare än att vi skulle ha oss ett par glas, innan vi
gingo ut för att »se på sta’n»?

Det blev den gamla historien: det var så många glas
som nödvändigt måste drickas, och allt efter som den
värmande trolldrycken spred sig i våra ådror och
gjorde våra röster och känslor veka, blev den
personliga urskilluingen allt mindre — det kom inte längre
an på att dricka med den ene och avböja ett glas med
den andre. Vi voro alla skeppskamrater som
tillsammans ridit ut stormarna, hissat och firat samma
segel, äntrat samma rigg, löst av varandra vid ratten
och så vidare. Därför skålade vi alla, vi bjödo alla,
vi blevo allt mera högröstade, vi började dra oss till
minnes tusentals små ömsesidiga vänligheter under
kamratskapet, glömde bort allt gnabb och alla tvister
och tyckte oss alla vara de bästa kamrater i världen.

Det var ännu inte långt lidet på aftonen, när vi
kom-mo till det där värdhuset, men det blev det enda jag
såg av Japan den första kvällen — en krog ganska lik
vilken annan krog som helst var som helst i världen.

Vi lågo i Yokohama i två veckor och ungefär allt
vad vi sågo av hela Japan var sjömanskrogama.
Ibland piggade vi upp enformigheten med en mera
genomgående »fylla». Vid ett sådant tillfälle utförde
jag en verklig bedrift genom att en mörk natt simma
ut till skonaren och helt lugnt gå till kojs, medan
hamnpolisen sökte genom hela hamnområdet för att få tag
i mitt lik och ställde ut mina kläder för att den
drunknade skulle kunna identifieras.

Jag föreställde mig att det möjligen kunde vara i

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0118.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free