Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tjugufemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strövat omkring överallt i världen tillhörde heller inte
någon fackförening.
Jag hade då och då tillfälligt arbete för en eller
annan dag. Jag klippte gräsmattor och häckar, piskade
och lade på mattor. Jag tog också en liten civil
tjänstexamen för att kunna bli brevbärare och blev
nummer ett. Men det fanns ingen ledig plats och jag
fick vänta. Och medan jag väntade, skrev jag för
en tidning en historia om en färd jag gjort utför Yukon,
nittonhundra mil på nitton dagar i öppen båt. Jag
trodde att jag åtminstone skulle få tio dollars för den.
Men det lyckades inte alls. Den första San
Fran-ciscotidningen jag skickade mitt manuskript till
svarade inte alls, men behöll det. Ju längre det låg hos
redaktionen, desto säkrare kände jag mig att man
antagit det.
Och det är det märkvärdiga. Somliga äro födda till
lycka, andra få den sig påtrugad. Vad mig beträffar, blev
jag så att säga piskad till den och den bittra
nödvändigheten svängde piskan. Jag hade för länge sedan
uppgivit all tanke på att bli författare. Min enda avsikt
med att skriva den där artikeln var att förtjäna tio
dollars. Det skulle hjälpa mig att kunna hålla ut,
tills jag fick ordentligt arbete. Hade nu en plats som
brevbärare blivit ledig, skulle jag ögonblickligen ha
tagit den.
Men det blev ingen ledighet och inte något fast
arbete heller. Så författade jag en längre novell till
»Youth’s Companion» och skrev ren den på maskin,
allt på en vecka. Det var kanske därför den
skickades tillbaka.
Det tog sin tid, innan den hann gå fram och till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
