Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Trettuifemte kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
TRETTIOFEMTE KAPITLET.
Men frakten måste betalas. John Finkelman
började kassera in den, och han kasserade icke in så
mycket av kroppen som av själen. Den gamla långa
sjukdomen som varit helt och hållet intellektuell bröt ut
på nytt. De gamla spökena som länge hållits nere
började lyfta sina huvuden igen. Men nu voro de
olika och ännu rysligare. De gamla spökena hade
dock låtit behärska sig av en sund och normal logik.
Men nu fördes de fram av John Finkelmans Vita
Logik, och John Finkelman låter aldrig sina egna
spöken vila. För att bota den pessimismens sjukdom
som förorsakas av dryckenskap måste man dricka
vidare för att söka det bedövningsmedel som John
Finkelman lovar men aldrig ger.
Hur skall jag nu kunna beskriva denna Vita Logik
för dem som aldrig haft någon erfarenhet av den?
Kanske det är bäst att först som sist konstatera att
en dylik beskrivning är hart när omöjlig. Låt oss
tänka oss Hashisch-land till exempel, detta land av
oändlig utsträckning i tid och rum. För många år
sedan gjorde jag två minnesvärda resor till detta
fjärran land. Mina äventyr där stå i alla sina
detaljer skarpt inristade i min hjärna. Och ändå har
jag förgäves sökt med otaliga ord beskriva bara en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0217.html
