- Project Runeberg -  John Finkelman /
233

(1923) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trettiosjunde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

trängas på dina bokhyllor. Låt oss bläddra en smula
i William James.»

»En sund man», säger jag. »Vi kunna inte vänta
att hos honom finna någon de vises sten, men
åtminstone några få bastanta, stärkande saker som vi kunna
hålla oss till.»

»Förnuft stympat till känsla», grinar Vita Logiken.
»Vid slutet av allt sitt tänkande hänger han
fortfarande fast vid odödligheten. Fakta som i hoppets
destillerkolv förvandlas till ord av tro. Förnuftets
mognaste frukter, förnuftets förfäande. Från
förnuftets yttersta spets lär James att man skall upphöra
att resonera och endast tro att allting är bra och skall
bli bra — den urgamla akrobatiska munvigheten hos
metafysikerna, varigenom de alldeles resonerade bort
förnuftet för att undgå den pessimism som blir följden
av det bistra och hederliga bruket av förnuftet.

Ditt kött, är det icke du? Eller är det icke ett yttre
ting, som du är i besittning av? Din kropp — vad är
den? En maskin som förvandlar stimuli till
reaktioner. Kom ihåg: stimuli och reaktioner. De utgöra
erfarenhet. I ditt medvetande äro de erfarenheter.
Du är i varje ögonblick vad du i det ögonblicket
tänker. Ditt Jag är både subjekt och objekt; det
utsäger ting och är de ting som utsägas. Tänkaren är
tanken, vetaren är vad han vet och ägaren är de ting
han äger,

»Som du mycket väl vet, är människan ett flöde
av medvetenhetstillstånd, av förbidragande tankar i
myriader, ett oupphörligt blivande, men aldrig varande,
ett irrbloss fladdrande i skuggornas land. Men det
vill människan icke medge. Hon vägrar att erkänna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:43:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljfinkel/0234.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free