Note: This work was first published in 1958, less than 70 years ago. Translator Jan Myrdal died in 2020, less than 70 years ago. Therefore, this work is protected by copyright, restricting your legal rights to reproduce it. However, you are welcome to view it on screen, as you do now. Read more about copyright.
Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Kapitel 3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hammer skulle väl kunna köpa nya maskiner till sin jakt eller
köpa en hel jaktflottilj. Men vad Dowsett skulle göra med sin
del visste han inte. Antagligen skulle han väl starta en ny
bankkedja.
Och Ljusan Dag satt och drack cocktails och såg tillbaka på
sitt liv i Alaska och de bitterhårda åren då han kämpat för
sina elva miljoner. Ett tag kände han mordlust i kroppen och
vilda planer och idéer om att slå ihjäl bedragarna sysselsatte
honom. Det var vad den där unga spolingen skulle ha gjort i
stället för att slå ihjäl sig själv. Han skulle ha gett sig ut för
att skjuta. Han låste upp sin resväska och tog fram sin
automatpistol, en stor Colt 44. Han osäkrade med tummen och
genom att föra manteln fram och tillbaka lät han magasinets
innehåll tömmas. De åtta patronerna rann ut i en ström. Han
fyllde åter magasinet, stoppade in en patron i loppet och
med hanen helspänd säkrade han åter vapnet. Han sköt ner
det i rockens ena sidoficka, beställde en ny martini och satte
sig igen.
En timme satt han i tankar, men han flinade inte längre.
Det blev hårda linjer i hans ansikte och i dessa linjer fanns allt
slit uppe i norr, köldens bett, allt vad han uppnått och lidit —
de oändligt långa veckorna ute på marscher, Point Barrows öde
tundrastrand, Yukons fruktansvärda isbrötar, striderna med
djur och människor, de långa månaderna i myggplågans
helvete vid Koyokuk, det hårda arbetet med hacka och spade, ärren
och valkarna efter ränselremmar och packningar, den rena
köttdieten som man delade med hundarna och hela den långa
följden av tjugo år i slit och svett och ansträngning.
Klockan tio reste han på sig och gick igenom
adresskalendern. Sen satte han på sig skorna, tog en droska och gav sig
iväg ut i natten. Två gånger bytte han droska och slutligen
stannade han utanför en detektivbyrås nattkontor. Han
övervakade allting själv, förskotterade rundliga summor, valde ut
de sex man han behövde och gav dem deras instruktioner.
Aldrig hade de blivit så välbetalda för en så enkel uppgift.
Till var och en gav han förutom den vanliga taxan, en
femhundradollarsedel med löfte om ännu en om de fullföljde sitt
5 — Kungen av Klondyke
129
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
