Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— Äsch, sjåpa dig inte, sade Maria och
började skratta så att det ekade kring hela
gården.
Då blev Sven både arg och ledsen och gick
sin väg, för han kunde inte förstå varför hon
skrattade åt honom, när han mente hennes bästa.
Men då han hade varit borta en stund och glömt
bort förargelsen, så vände han om igen för att
leka med henne.
Det gjorde så ont i hjärteroten på honom,
när han såg någon annan pojke leka med henne,
så han nästan var färdig att skrika.
Men då han lekt med henne en stund vid
soptunnan, där alla de andra barnen hojtade
och skrattade, så kände han sig besynnerlig igen.
Han var inte glad och inte kunde han leka,
och när han såg alla de andra barnen runt
omkring Maria, så ville han gråta.
Då gick han till en äldre pojke som han
kände och frågade vad han skulle göra.
— Äsch, du är kär, sade denne bara och
skrattade åt honom.
— Kär? Men vad ska jag då göra? frågade
Sven.
— Gifta dig, sade pojken.
— Med vem då? frågade Sven.
— Äsch, vad du är dum, sade pojken.
— Ska jag gå till Maria? frågade Sven.
— Ja, svarade pojken, som visste att Sven
var kär i Maria, ty det kunde alla människor se.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
