- Project Runeberg -  Dikter. Samling 1 /
101

(1890) Author: Mikael Lybeck
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hon fortfar långsamt, med parasollen
halft omedvetet mot marken sänkt,
så han kan se henne hel och hällen:

.Jag talar blott hvad jag värkligt tänkt.
Det är en lycka att jag är rik
och ej de flesta i vanor lik.

Den enda regel, som styr min lefnad,
är den, att söija för egen trefnad
Jag är ej bitter, det fins ej spår
af hån i det, som jag nu er säger:
när dagen kommer och när den går,
jag undersöker hur pulsen slår
och feberns styrka — och hvad jag väger.
Se denna hand. .. den är sällsynt finu
— hon yttrar alt med beherskad smärta,
men med en lidandes trötta min —

„hvem skulle tro, att dess ägarinna
är en af läkarne dödsdömd kvinna?

Dock vittnar därom mitt eget hjärta.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:56:49 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/lmdikter1/0101.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free