Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
låt bjuda cigarrer åt hvaije man
och sockerkringlor åt hvaije kvinna,
lät bära bänkar ut på det torg,
som låg framför själfva slottsfasaden,
och lät tillika draga försorg
om flaggor på tinnar och torn i staden.
Så steg han i all sin kungliga glans,
belyst af den röda solnedgången,
med stilla värdighet ut på balkongen.
Han sade: »Att vara tusendens herre
betraktas visst som en roliger dans —
den går inte alltid på rosor, dess värre.
Nåväl... för att tala tydligt och kort :
jag dansar i kväll det sista hvarfvet
och smyger mig sedan obemärkt bort.
Mitt folk! Mina barn! Er tillkommer arfvet
mig däremot endast att låta mig ärfvas.
Min krona och spira äro af gull,
men makten själf är af farlighet full —
sen till, att inte er själ fördärfvas!
Och nu är jag fri... nu har jag regerat...»
rösten svek honom, kungen grät.
10.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
