Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lika framstående i egenskap af emaljör och såsom miniatyrist, och att han särskildt för en på
äldre dagar förberedd men aldrig utförd tournée till England mer räknade på denna
skicklighet än på sin förfarenhet med elfenbenet. 1783 utförde han också för d’Angiviller i emalj
intet mindre än en kopia efter Correggios Antiope, och på flere af salongerna utstälde
han porträtt-emaljer. Af Malls emaljer äro dock, som jag tror, blott två kända, den äfven
i Maze-Senciers usla reproduktion intagande bilden af den vackra aktrisen och kurtisanen
Duthé (från 1785), den andra egendomligt nog från samma år i Edmond de Rothschilds
samling. Enligt gammal påskrift föreställer denna — en medelålders man i röd dräkt mot
blekgrön fond — »Daché de S:t Ides, avocat en parlement peint parson ami Hall 1785.
Bilden är klar i färgen men utan någon specifik märkvärdighet och kan ej nämnas på
samma dag som ett sådant mästerverk som den till Paris öfverflyttade Strassburgaren J.
B. Weylers stora emalj porträtt ’af D’Angiviller från ungefär samma tid (Louvren) ett
arbete, i hvilket konstarten tyckes hafva sagt sitt sista ord.
Det är sålunda Hall såsom miniatyrmålare, hvilken ensamt kan studeras, och äfven
här är materialet så bristfälligt, att ingen möjlighet fins att bedöma konstnärens utveckling.
Men af de mellan tjugu och trettio obestridligt äkta miniatyrarbeten jag sett af Hall
-alla på elfenben — kan man dock, hvilken bråkdel af mästarens ymniga alstring som de
representera, få ett totalintryck af seklets vid sidan af Cosway största miniatyrist. Det
ser ut, som Halls första miniatyrer varit mer bundna af den gamla rutinen, mer
omständligt och pretiöst detaljerade till bländande men tröttsam fulländning än hans senare.
Det fins arbeten af hans hand, i hvilka sidenet i sina skiftningar och glansen af perlor
och smycken äro skildrade med en delikatess som är oöfverträfflig, men hvilka dock knappast
kunna fritagas från ett drag af skönmåleri. Det gäller framför allt en mängd porträtt af
unga damer, och konstnären visar sig i dessa verk som den mest intagande af kavaljerer,
hvil-kens smicker är för vackert och elegant för att man skulle kunna harmas däröfver, men något
af smicker ligger likväl öfver dessa ansikten med deras stereotypa leenden. Det berömda och
förtrollande porträttet af grefvinnan Egmont kan kallas typiskt för denna grupp af Hallska
verk. Påverkadt af modellens egen sjukliga och maniererade elegans är det utpensladt till
det otroliga, men eljes mästerligt och säkerligen ett fullkomligt uttryck för Halls äldre manér,
bibehållet hela lifvet igenom i arbeten för den förnäma societeten, som långt mer än den
artistiska flykten förstod detaljfulländningen. Bland sådana porträtt kan t. ex. nämnas den unga
dam, som professor Way hemförde från Frankrike (protokollsekreterar Mathiesen) troligen en
fransyska med det förtjusande på en gång koketta och verldsvisa leendet öfver smilgroparne,
men en smula konfektaktigt för att stamma från en man som Hall. Det samma gäller den
nästan sliskiga bilden af Niklas Arfvidsson (Nordiska Museet). En långt friare behandling,
suveränare i alla uttrycksmedel präglar senare verk af Hall, framför allt sådana som
utförts för artistkamrater utan baktanke på beställarne. Då för Hall penseln med
utomordentlig dristighet, fonderna strimmas i gouache med den bredaste fart och
ansiktsuttrycken sjuda af liffullhet. Prof på denna äkta, stora Hallska stil lämna framför allt det
härliga sjelfporträttet i vårt museum, den briljanta bilden af Sergel och copiorna
därsamma-städes efter Van Dyck och Mierevelt. I Paris finner man flera sådana miniatyrer. Som
exempel vill jag nämna tvänne stora utomordentliga verk. Det första är en bild af M:me
Roslin sittande i en stol med sin lilla flicka i knät (10 centimeter hög och 9 bred) hållen i en
egendomligt gredelin helton och i uppställning och färg af en intim poesi (M:me Oudot). Ännu
förträffligare är porträttet af M: 11 e Isoard (81/.,x61/2) i antikvitetshandlerskan M:me
Gue-nots miniatyrsamling. Mot en fond, som är äkta Hallsk i sin gouachering i gråviolett, står
en starkt dekolleterad ung kvinna, hvilkens lidelsefulla ansikte är en smula härjadt, medan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
