Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - IV.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— 40 —
sätt, som om han varit utsatt för en personlig
förolämpning. Dora följde motvilligt; när hon
gått iett par steg, vände hon på hufvudet och
gaf Eugen en snabb, strålande blick, liksom hade
hon velat säga: »Se inte så misslynt ut — nog
Vet (du, att jag hel|sit jäf allt {skulle vilja stanna
hos dig!»
Eugen (dansade ,under hela aftonen icke
annat än en vals med Lisbeth; hans ansikte fick
då ett gladt och skämtsamt uttryck; den unga
flickan dansade mycket väl, och hon var så
uppsluppet lycklig åt att ha .nästan hela sitt
program fulltecknadt, att Eugen smittades af
hennes barnsliga glädje. Men sedan stod han hela
aftonen och hängde i dörrarna och såg efter
Dora.
Ändtligen var supén öfverstökad, och musiken
spelade upp till kotiljongen. Eugen, som under
hela supén uppvaktat Dora med en sådan min
af äganderätt, att ingen annan vågade nalkas
henne, tog nu hennes arm, lade den under sin och
gick ,ut i salen. Han hade valt en aflägsen vrå,
där han hoppades få ha Dora för sig, men häri
blef han bedragen, ty Dora blef ständigt
uppsökt {under turerna och till jsist alldeles
öfverhöljd (af blomsterbuketter. Återigen fick Eugen
sitt misslynta uttryck — hvad hade de här att
göra, alla dessa löjtnantsvalpar, begrepo de icke,
att här var en ros-, som redan var hans, att det
icke .mer lönade, att de utsträckte sina händer
efter den? Dora däremot såg mer och mer lyck-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
