Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XVII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
— 302 —
Den lilla flickan tycktes sofva, hon låg
orörlig med slutna ögon. Eugen stod en stund tyst
och betraktade henne.
»Ser du att hon äx förändrad ?» hviskade Dora.
»Ja.»
Han sade ingenting mera, Jian satte sig vid
sidan af sängen med hufvudet stödt i handen och
den dystra blicken stirrande framför sig. Så
skulle det ändå gå därhän —- nu klappade ödet
obevekligt på dörren ...
Litet senare kom doktorn. Han gjorde några
korta frågor, men Dora förstod genast på hans
min, då han fick se Maj, att han utan frågor1
visste hvad det var. Han gjorde emellertid en
noggrann undersökning och lyssnade på Majs
hjärta och lungor. Därunder skakade han ett
par gånger på hufvudet, och Dora hörde honom
halfhögt mumla: »difterihjärta». Så lade han ned
den lilla flickan och betraktade henne forskande.
Maj hade öppnat ögonen; de hade blifvit underligt
stora och mörka, och liksom nyss såg hon sig
sökande omkring i rummet, så drog hon en trött
suck och inslumrade ånyo.
Doktorn gjorde nu några föreskrifter och gick
därefter ut i salen, följd af Eugen, hvars hand
han hårdt tryckte. Eugen kunde ingenting säga;
han besvarade blott handtryckningen och såg på
doktorn med en bedjande, hjälplös blick.
»Ja,» sade doktorn, »det är mycket allvarligt.»
Och han tryckte åter Eugens hand och
vände sig hastigt bort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
