Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Guldklyftan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
utbröt han triumferande, då en skyffel grus visade
sig icke innehålla ett enda guldkorn.
Och då till sist flera pannor inte uppvisat något
guld, rätade han på sig och kastade en
förhoppningsfull blick upp mot sluttningen.
— A-ah, mr Pocket![1] utbrast han som om han
vände sig till en åhörare, som låg gömd någonstans
under fjällsluttningens yta. Ah-ha, mr Pocket! Jag
kommer, jag kommer och jag skall nog få tag på dig,
lika säkert som två gånger två är fyra!
Han vände sig hastigt om och kastade en
undersökande blick på solen, som stod rakt över honom på
den azurblå molnfria himmeln. Så gick han ned
genom klyftan längs den rad hål han grävt med
skyffeln varje gång han fyllt sin vaskpanna. Han gick
över bäcken nedanför gölen och försvann bakom det
gröna draperiet. Platsens frid återvände dock icke,
ty mannens röst, som gick över i en trallande visa,
ekade fortfarande i klyftan.
Efter en liten stund återvände han, och nu hördes
det en starkare klang av järnbeslagna fötters tramp
mot sten än tidigare. Det gröna draperiet sattes i
våldsam rörelse. Det böljade fram och tillbaka liksom
under en våldsam strid. Ett starkt klingande och ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
