Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Psykografen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nog att stanna borta. Fast jag visste, att vi aldrig
kunde gifta oss, kom jag tillbaka till dig. Och nu
är jag här tillsammans med dig. Skicka bort mig,
Lute. Jag har inte kraft att resa bort av mig själv.
— Men varför skulle du också resa bort? frågade
hon. Jag måste ju veta orsaken, innan jag kan skicka
bort dig.
— Fråga mig inte.
— Berätta mig allt, sade hon. Hennes ton var öm
och inträngande.
— Åh, Lute, tvinga mig inte, sade den unge
mannen bönfallande.
— Du måste berätta det, vidhöll hon. Så mycket är
du skyldig mig.
Den unge mannen tvekade.
— Om jag berättar dig det ..... började han.
Kort därpå fullbordade han meningen och sade i en
bestämd och avgörande ton: skulle jag aldrig förlåta
mig själv. Nej, jag kan inte berätta det för dig.
Försök inte att tvinga mig, Lute. Du skulle bli lika
bedrövad som jag.
— Om det är något ..... om det finns hinder,
som .... om denna gåta verkligen är ett hinder
för, att vi ... Hon talade sakta, gjorde långa uppehåll
för att uttrycka sina tankar så skonsamt som möjligt.
Chris, jag älskar dig. Jag älskar dig så högt, som det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
