Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
"18
MÄNNISKOR.
sköna orden: »Min själ har eld nog för att brinna
med alla själar,’ inom kyrkan eller utom henne. Jag
tror blott på en ^räst och ett tempel, där otaliga
allvarliga dyrkare knäböja och detta tempels väggar äro
genomskinliga, så att ingen skall kunna taga deras
mått...» Då man från den katolska reaktionens håll
gör gällande den satsen: att kvinnan utan religiositet är
andligt steril och att hon därför bör återgå till
katoli-cismen, då uttalar denna — med sin himmelshöga
öfverlägsenhet, äfven i psykologiskt djupsinne, öfver hvarje
annan kristen tro — en stor halfsanning. En kvinna \ v*
utan religiositet har verkligen aldrig danat något stort —
men ingen man heller! Ty religiositet är icke
begränsad vid en kyrklig eller sekterisk religionsform: den är
själens förmåga att dyrka, hängifva sig och förtäras af sin
egen eld! Ateisten som påfven äro enligt sitt skaplynne
religiösa — eller de äro det icke. Och just de kvinnor
hvilka under detta århundrade varit främst bland de
andligt skapande — Elisabeth Barrett Browning, George Eliot,
systrarna Brontë, George Sand, M:me Stael — hafva, i
min mening, varit djupt religiösa, men, i vanlig mening,
fritänkare af olika pieningsskiftningar. Det vill säga:
de hafva med brinnande hjärtan omfattat den sanning,
de själfva åt sig valt som den högsta, denna har för dem
blifvit lidelse, och lidelseär — enligt Meredith’s djupa ord
— endast noble strengM on fire. Hvad helst en sådan
lidelse omfattar, det blir religion. Och som Elisabeth
Barrett med denna lidelse omfattade hela tillvaron, vardt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
