Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOliTHEHAUS I FRANKFURT.
219
det härliga rhenvinet oeh de goda rätterna på
franken-thalerservisen —- fru Ajas färgrika och konstnärliga
be-rättargåfva. Denna hennes konst, som hänryckt sonen
på pallen vid hennes fötter, fortfor att tjusa den
ungdom, som växte upp vid hans verk. Fru Aja säger själf,
att så fort hon började berätta blefvo alla nöjda och
hon vet att hon är mästare, ej i att skrifva men i att
berätta böcker! Och om hennes »anlete alltid var gladt»,
hennes »berättartalent alltid briljant» som hon själf säger
— helt visst voro både blickar och ord mest strålande,
när hon för de lyssnande skildrade Sohn Wolfs
barndom och ungdom. Hon njöt af att sålunda ofta ha
»huset fullt af vittra andar från ofvan till nedan», men
dessa kära gäster kunna dock ej ersätta den alltid
saknade sonen, med hvilken hon nu egentligen endast talade
samman genom brefven, i hvilka den djupa, ehuru
ordknappa, längtan efter hans personliga närvaro är
genomgående. Det är en underlig oföretagsamhet hos båda
att hon aldrig besöker Weimar och att han, efter sin
flyttning dit, endast tre gånger kommer till Frankfurt.
Första gången var detta 1779, i sällskap med Karl
August. I fem dagar fröjdade han sin mors hjärta
genom att »vara friskare och manligare men, trots
hof-lifvet, till karakteren lika präktig som förut», som hon
glad berättar. Sedan fru Aja 1782 blifvit änka uppstod
tanken att sälja det nu alltför stora huset, tnen delta
skedde dock först 1795. Sedan var det i den vackra
bostaden Am goldenen Brunnen vid Bossmarkt hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
