Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GARTEN HA US-TIDEN.
243
c lilt* det ligger på sitt trånga klipputsprång, omgifvet af
grönskande stup åt, alla håll. Beger man sig öfver
höjden, bakom Hohe Sonne, kommer man på några
minuter till Hirschstein, en mellan 4—500 meter hög
platå, från hvilken man genom de skogklädda
sluttningarna stiger ned i Wilhelmsthal, där Karl August
och Goethe så ofta vistades.
Inga ord kunna återgifva den fullständiga illusionen
litt vara flyttad till Goethes århundrade, hvilken grep
mig den stilla, soliga söndagsmorgon jag första gången
såg ned i Wilhelmsthal, där några hvita byggnader, i
samma stil som Goethes Gartenhaus, endast större,
ligga inbäddade i lummiga lundar på mjuka ängar invid
en liten sjö. Bundt om dalen stå bakom hvarandra de
skogbevuxna kullarna, här och där med gula sädesfält på
sina sluttningar, och slå som en trollring om dalens ro.
De fyra, fem slottsbyggnaderna likna idylliska
landt-gårdar för hundra år sedan, innan industri, järnvägar
och telefoner mördat stilla bygders sömn. Dessa
hvit-rappade byggnader, med gråstrukna knutar och
fönsterkarmar och många små rutor i fönstren, samt höga
tegeltak, liknande afskurna pyramider, äga den stil,
hvilken förblir idealet af ett landthem, det ideal, från
hvilket nutidens villor äro så fjärran, Det enda moderna
och naturligtvis stillösa — huset i dalen, skylde
lyckligtvis sin blygsel i en talldunge, men bekräftade
Buskins sats: att det är genom tankens försvinnande,
våra moderna hus förlorat såväl stil som hemprägel.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
