Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOETHE I ITALIEN.
279
af tanken att finna en idealtyp, hvilken, »konstnärligt
skulle utjämna alla olikheter».
Det blef äfven i detta afseende — den evolutionärt
vetenskapliga lifsåskådningens — som den italienska
resan ger Goethe full mognad och klarhet, han, som
blott behöfde »se en fingerspets af verkligheten för
att tänka sig hela handen».
Det finnes bland mänsklighetens största andar endast
en — Leonardo da Vinci — hvilken, i en med Goethe
jämförlig grad, ägde denna lidelse för konsten och
vetenskapen tillika; denna allfamnande universalitetjämte denna
intensivt individuella tillvaro; detta oaflåtliga forskande
i de stora lagarna för lifvet och denna omedelbara,
jublande lifskärlek. Den ena som den andra erbjöd —
genom en allt rikare facettering af sitt grund väsen —
tillvaron ständigt nya sidor att afspegla sig i, medan båda
genom en fruktbar inbillning funno förklaringar till de
fenomen, hvilka de uppfattade med konstnärsögats
omedelbara fröjd, men undersökte med
vetenskapsmannens begär att tränga så djupt som möjligt in i det
vetbara. Liksom Leonardo var den härligaste syntes af
sitt stora tidehvarf och fjärrskådande såg långt förbi detta,
var Goethe ensam en hel renässans, skaparen af ett nytt
tidehvarf, hvilket dock icke kommer förr än människorna
varda Goethe-reif, hvarmed jag ej blott menar mogna
att förstå Goethe, utan äfven att förverkliga hans tankar!
Det var först i Italien Goethe blef helt Goethe.
Och det är underligt att han alis kunde slita sig från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
