Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.304
MÄNNISKOR.
får därunder den motvilja för franska revolutionen
hvilken just då var förklarlig och således — ehuru med
knapp nöd — förlåtlig.
Men så kom Goethes andra produktiva period just
genom impulserna från den man, hvars ungdomsdikt:
gifvit honom den djupa olusten att fortsätta med sin egen
diktning. Att Goethe nu verkligen med kraft kastade sig
in på litteraturen och icke lät de vetenskapliga
intressena — som alltmer ersatt det omedelbara samlifvet med
naturen i Gartenhaus — taga öfverhand, detta tillskrifver
Goethe nämligen Schillers inflytande, hans sympati,
hans eggande samtal. Schillers första intryck af Goethe
voro ej fullt gynnsamma. Schiller talar 1788 om hans
uttrycksfulla blick, sympatiska stämma och själfulla
berättarkonst, men beklagar att Goethe aldrig helt
ger sig, att han fängslar genom sin förbindlighet i små
och stora ting, men själf håller sig fri; att han tillkännager
sin tillvaro, likt en gud, genom välgärningar, men ej
ger sig personligen. Detta trodde Schiller hos Goethe
vara konsekvent och planmässigt. Och först sex år
senare förstod Schiller att Goethes nu varsamma,
väljande väsen, just var den känsliga, impulsiva människans,
hvilken på grund af sin impulsivitet lidit djupt, men
som dock ännu gaf oändligt, när han en gång gaf sig.
Lär man i brefven till fru von Stein känna Goethe
som mäktig af den rikaste, ömmaste, mest personliga
och innerliga erotiska känsla, så lär man i förhållandet
till Schiller känna honom som mäktig af den rikaste,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
