Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
allt i i skönt och ädelt, samt den enkla och flärdlösa godhet som i
al.lt .framlyser; ^ . ’;u -.. ,. , .
„Ja, och det ligger ett verkligt nöje uti, att under samtal
framlocka de, rika.skatter, som slumra.inom henne, och då springa
fram likt guldådror,’. Mig intresserar hon mer än någon, fremmande
qyinna gjort på flera år. Det. gör gödt att se in i hennes öppna
djupblå ögon, och der läsa en skön själ."
„Har du aldrig tänkt dig möjligheten att vid henne kunna
fasta ditt hje.rta?‘‘ •
„Nej; jag har önskat att kunna, vara hennes vän, och
möjligen under våra samtal leda hennes naturligt ljusa förstånd ifrån
det falska till det sanna." ;
i- .„Skulle. ej denna vackra och ädla flicka kunna komma dig
att glömma?"
„Det tror jag icke."
„Och hvårföre?"
„Derföre, att jag älskar att minnas.; För öfrigt saknar jag
verkligen lust att än en gång sätta mitt lugn på spel. Det
förflutna, sviker mig icke, det är troget; och jag vill äfven förblifva
det troget."
„Men du. söker Helfrids: sällskap, och ,är gerna. med henne."
„Ja, jag finner mig väl med henne, och jag tycker om att
andas den friska och rena luft, som omger en så oförderfvad natur.
Dessutom, Stephana, känner jag att jag på henne kan utöfva ett
godt och beslutsamt inflytande, liksom jag en gång gjorde, och
ännu,gör det, på dig."
„Akta dig, Jacobo; kom ihåg att du nära nog sjelf lidit
skeppsbrott på det inflytande, du i början hade öfver min
förvillade själ."
„Jag var tjuguett år då, och man är icke filosof vid den åldern."
„Och jag, — jag fruktar att man icke heller vid tjugunio
är det."
„Jo, om man, som jag, sett sina.skönaste förhoppningar gå i
qvaf, och står i lifvet med en erfarenhet så bitter som min."
„Tänk, om Helfrid fastade sitt hjerta vid dig."
„Huru skulle hon kunna göra det; jag har ju aldrig gifvit
henne anledfiing tro, att jag för henne hyst annat än aktning och
vänskap;" ,
„Du erkänner, att du utöfvar ett visst inflytande på henne."
„Ja, men jag utöfvar detsamma på dig. För öfrigt är jag
ofrälse och hon stark aristokrat. Hennes bördsstolthet är ett
säkert värn för faran att fästa sig vid mig, äfven om jag vore en
så farlig karl, som du tycks förutsätta." Jacobo smålog.
Stephana började tala om andra saker, och en stund derefter
gick Jacobo, rökande på en cigarr, ned till flygeln, der han hade
sma rum,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
