- Project Runeberg -  Sveriges tonkonst och melodiska national-dikt /
117

(1853) [MARC] Author: Carl Abraham Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Men ej blott folket, eller okända
melodiska skalder, äfven verkliga
tonsättare förstodo tidigt att stämma sin lyra
i behagens tonart.

Bedan vid fältmarskalken stenbocks
begrafhing klingade melodien till den
högeligen originella sången: »Viken,
tidens flyktiga minnen», ej osannolikt
författad af en viss döben, som var
kapellmästare vid svenska hofstaten. Och
nyare tider kunde bjuda de herrliga
melodierna: »Välkommen, o måne, min
åldriga vän», »Lugn var dagen», samt
»Hvar blef du af, o minut». De skänkte
oss en mängd Bellmaniana, alla
CRU-SELLS, ÅHLSTRÖMS, NORDBLOMS OOh
kabfelmans förträffliga motiver, och
dessutom ej litet skönt, hvilket
utländ-ningar i vårt land skrifvit, t. ex. dy
puts: »Ja, sorgen är skuggan af Kfvet»,
HÆFFNERs: »Vikingasäten, åldriga
lundar)), voglers : »Hosianna, Davids son t»

Gåfvan att skapa sköna motiver, har
för öfrigt ingalunda öfvergifvit de ännu
lefvande svenskarna, blidbergs: »Det

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/matonkonst/0125.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free