- Project Runeberg -  Sveriges tonkonst och melodiska national-dikt /
169

(1853) [MARC] Author: Carl Abraham Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

detta beröm, så erkänner* han dock*
lika gema och tacksamt som de
påpekade skriftställarne, att beethoyen
äf-ven som störtad seraf, äfven under
sin förfallotid, ofta visar sig stor,
beun-dransvärdt stor. Jemväl hans
besynnerligaste arbeten förtjena
uppmärksamhet, ja väl dubbel uppmärksamhet. De
äro Alhambra-salar, ännu som ruiner
präktiga och kungligt rika. Men
ruinerna sjelfva uttala ganska afgjordt den
domen: »här gick ett stort snille vilse».
Ty hvad som afviker ifrån det
naturliga, sanna och sköna, kan omöjligen
sjelfit vara det naturliga, sanna och
sköna.

Må man tillåta oss att ännu en gång
upprepa det: beethoven sökte i
början, och en lång tid igenom, ingenting
mindre än nya, vidunderliga banor. Han
vandrade tvertom, med ungdomens hela
kraft, på de stigar, hvilka frejdade
tonsättare före honom hade erkänt såsom
de rigtiga. På dessa stigar trängde
han längre än någon annan. Ja, han

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/matonkonst/0177.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free