- Project Runeberg -  Sveriges tonkonst och melodiska national-dikt /
244

(1853) [MARC] Author: Carl Abraham Mankell
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

rer föredraga den ädlare diktens
milda clair-o bscur. Så är det i färg
och ton.

Men der poesien börjar, slutar alltid
vår förmåga att förklara hvad vi
förnimma. Yår betraktelse har äfven här
fört oss till gränsen af ett land, hvilket
våra ingeniörer icke mäkta uppmäta.
»Det gifves sköna, inre under», sade
jean PAUL, »hvilkas lif icke får styckas
med den psykologiska disektionsknifven.»
Yåra filosofer böra ook ej illa upptaga
dessa ord; ty de äro sanna, och passa
i allo äfven på musiken. Redan de
vetenskaper, hvilka bjuda till att beskrifva
den enskilda tonens natur, lemna oss
föga kiarhet. Att t. ex. den vibrerande
strängen på en ooh samma gång
svänger efter tjugo, ja väl hundra, olika
natur-lagar (hon måste detta, för att
frambringa sina samtliga aliqvoter), —.
hvem kau såga sig begripa det? De
kanoniska beräkningarna åter, dessa bråk,
från hvilka det poetiska sinnet med
vedervilja vänder sig bort, i det t. ex.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 16:32:09 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/matonkonst/0252.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free