Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Trafvenfelt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svensk jord funna österländska mynt
(1856, i vitt. ak ad: s handl.) och en
öfversättning af Korånen (1874). Led.
*f vitt. akad. 1840. Led. af vet.
akad. 1870.
2. Anders Johan August T.y teolog,
f. 1831, kyrkoherde i Lunds stift,
har utgifvit en Hjelpreda vid den nya
katekesens begagnande (1879).
Trafyenfelt, Erik Karl,
medicinsk författare, f. 1774, d. 1835
«om medicinalråd och tit. professor,
författade ett stort antal medicinska
arbeten: Sammandrag af läkames
åsig-ter och erfarenhet af den epidemiska
sholeran uti Asien och Europa (1831
—32), Iakttagelser om choleran i
Stockholm 1834 (1835, i läk.-sallskrs handl.)
m. fl. Led. af vet. akad. 1812.
Tralling, Ottar, pseudonym for
B. J. Törneblad.
Trana, August Leopold, filosof, f.
1810, d. 1861 som t. f. skolrektor i
Göteborg, utgaf Elementarkurs i
psykologien (2 d. 1843—47) m. m.
Tranér, Johan Vindician, filolog,
skald, f. 1770, blef 1793 student i
Upsala, 1800 filos, magister, 1802
docent i romerska literaturen och
1809 e. o. adjunkt, fick 1815
professors titel, prästvigdes 1822 och
utnämdes 1825 till kyrkoherde i
Söderköping. Död 1835. T. var en af
våra mest framstående öfversättare af
grekiska skalder; han väckte stor
uppmärksamhet genom sin Hotneri
llias på svensk hexameter (1807—22)
och vann ännu större rykte genom
sin mästerliga tolkning af Anakreons
sånger (1824—32, 3:dje uppl. 1868).
Älven som latinsk skald utmärkte
han sig mycket, genom åtskilliga
tillfällighetsdikter (utgifna 1837 af
A. Hedner, under titeln Carmina),
och en af honom författad
öfversättning af Tegnérs ”Nattvardsbarnen”
anses jämngod med originalet. För
öfrigt skref T. tillfällighetsstycken
på modersmålet, hvaxjämte han bl. a.
Sami. af Fack-Lex. IV.
utgaf kritiska upplagor af några
latinska författare: Tacitus, Comelius,
Caesar och Livius.
Treildelenburg, Kasper,
medicinsk författare, f. 1755, d. 1820 som tit.
professor och lärare i
bamforlossnings-vetenskap i Malmö, utgaf
Undervisningsbok för barnmorskor (1813, ny
uppl. 1843) m. m.
Triewäld. 1. Samuel (von) T.t
kallad ”den svenske Boileau”, vitter
granskare, satirisk skald, f. 1688,
studerade vid Upsala högskola,
ingick 1707 som e. o. tjensteman i
riksarkivet, utnämdes 1713 till guveme*
ments-sekreterare i Bremen och
Yer-den samt 1718 till registrator i
ut-rikes-expeditionen. 1720 tjenstgjorde
han som förste legations-sekreterare
vid kongressen i Braunschweig. Några
år efteråt trädde han i holsteinsk
tjenst, blef 1725 hofråd vid
holstein-ska legationen i Stockholm samt
utnämdes 1728 till legationsråd och
guvernör för den holsteinske hertigen
August, 1732 till justitieråd och 1738
till verkligt statsråd. Led. af vet.
akad. 1740. Död 1743. — T. var
sin tids förnämste satiriker i Sverge,
och han ”kan anses som stiftare af
den satiriska skola, hvilken med
Kellgren och Leopold uppnådde sin
högsta glans”. Mot samtidens
värdelösa rimmerier skref han sin
ypperliga Sattre emot våra dumma poeter,
hvilken gjort hans namn mest
bekant. Tillsammans med åtskilliga
dikter i allvarlig stil, mest
öfversättningar, utgåfvos hans satiriska poem
samlade efter hans död, under titeln
Lärespån uti svenska skalde-konsten
(1756).
2. Mårten T., den förres broder,
naturvetenskaplig författare, f. 1691, d.
1747 som kapten mekanikus, är
bekant genom sina på ridd arhuset hållna
berömda Föreläsningar öfver nya
naturkunnigheten (utg. 1735—36) och
såsom en bland stiftarna af vetenskaps-
29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
