Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
företag af den svaga danska arméen och gjort det möjligt och
lätt att, såsom Tibell d. 19 Maj föreslog, flytta alla
krigsdug-liga trupper från vestra arméen till Finland.
13* Vid beräkningen af regementernas sjukprocent, hafva
de 2S4 man, som af Elfsborgs och Skaraborgs regementen till—
fångatogos vid Prästbacka, blifvit i dessa regementens styrka
upptagna, emedan deras på sjukhusen varande sjuka troligast
före träffningen voro dit afpolletterade.
14« Af den i de sista kapitlen förekommande berättelse
om anledningarne till vestra arméens återtåg och förläggning inom
svenska gränsen måste det tydligt framstå, att ingenstädes
danska vapnen dertill tvingade, utan att det på alla punkter skedde
endast i följd af konungens förändrade krigsplaner och deraf
föranledda befallningar. Högra flygeln bortgick, utan att
fienden hade kunskap derom, och de trupper af venstra flygeln,
som ej samtidigt hemgingo, och af hvilka en del d. 10 Juni
drefvos från Prästbacka och Bärby, men sedan d. 14 återtogo
ställningen derstädes, hade säkerligen blifvit der fortfarande
qvarstående, om ej konungen bortkommenderat
lifgrenadier-rege-menterna utan ersättning. Då först fann befalhafvaren nödigt
att utrymma äfven den ännu besatta delen af Norge, utan att
ett skott dervid lossades. Jag anser mig skyldig att härom
erinra, för att protestera emot det af kapten J. v. Ræder i XIV
kapitlet af hans Danmarks Krigs- og Politiske Historie,
begagnade uttryck: »de Svenskes Uddrifvelse af Norge d. 24
Juni 180t»j såsom alldeles obehörigt. Det är förvånande att
denne annars så opartiska och sanningskäre författare här
kunnat tillåta sitt fosterländska nit häntöra sig till ett för
sanningen så litet passande uttryck.
15. Den skyndsamhet, hvarmed expeditionen till Gottiand
ordnades och utfördes, förtjenar att såsom föredöme anföras.
Rapporten om ryssarnes landstigning ankom till konungen d. 28
April, och order afgingo genast till Lund och Carlskrona.
Redan d. 2 Maj anbefallte exellencen Toll 1 bataljon kon:s eget
värfvade regemente, 374 man; 1 bataljon Calraare regemente,
500 man; 1 bataljon Kronobergs regemente, 514 man; och 1
-bataljon Jönköpings regemente, 447 man, samt 1 6-pundigt
batteri med 74 man att afgå till Carlskrona, der dessa 1,909 man
under öfverstelöjtnant baron Fleetwoods befäl redan d. 11 Maj
voro ombord på eskadern under konteramiralen baron Cederström,
som den 14 landsatte dem i Sandviken på Gottland, 5 mil från
Wisby. Så snart hästar för artilleriet hunnit anskaffas,
marscherade trupperna d. 15 till Wisby. Ryssarna kap.tulerade
d. 16, afväpnades d. 17 och afseglade från Slitö d. 18 Maj,
hvarpå våra trupper, med undantag af Jönköpings bataljon och
artilleriet, hvilka qvarstannade, uppbröto till Sandviken samt
der gingo ombord d. 19 och afseglade d. 20 Maj.
16« Det var engelska ministerns klagan öfver skärgårds-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
