Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Hagel! skrek gubben. Haglar det i december,
tokskalle! Är det hagel, som rivit ner rökfånget?
Ska du vara skolbildad och vet inte fånens vägar!
Kanske, sa jag, att någon ställt två lådor patroner
på glöden och så blev det så här.
Då knuffade han ut mig och skrek:
Det var det djävligt dummaste jag hört! Nej
hälsa du dom på herrgårn att de stänger spjällen.
För nu är han på väg. Och vem han har kärleik
till, det kan man nästan ana.
På ett fint sätt hade jag låtit honom förstå, vem
gärningsmannen var; men när han inte ville förstå,
kunde jag inte göra något åt saken. Jacob tyckte
att det hela var bra; men själv var jag inte rätt
nöjd utan sa: Jag ska göra någonting mycket värre!
Det skulle jag inte ha sagt, ty därigenom ingav
jag pojken överdrivna förhoppningar.
Det var mörkt nu och gårdens fönster lyste
vackert. Vi tittade in genom fönstren i nedre botten.
Nästan i alla rum sutto herrar och spelade kort.
I betjäntflygeln sutto betjänterna och spelade kort.
Vi jamade, skällde och trummade på rutan; det
märkte de inte. Vi gingo genom rummen och ställde
oss vid spelborden. Ingen såg oss. Jag kom in i
det rum där far, baronen och några andra herrar
spelade. Far såg verkligen upp och ni :kade åt
mig. Jag hade Jacob i hälarna; han väntade
otåligt på nästa bragd. I rummet fanns ett bord med
dryckesvaror och cigarrer. Jag kom ihåg den där
gången, då jag drack punsch och då far upptäckte,
att jag var ett rötägg. Jag gick fram till dryckes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
