Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
134
kabinett, därpå matsalen. På andra sidan matsalen
låg korridoren till mitt rum, kök och kökskammare;
men den dörren var stängd.
Far gick av och an, av och an genom rummen.
Jag såg att han mumlade för sig själv. Stackars
far! Jag är övertygad om att han gjorde sitt
allra bästa för att tro mig, sitt allra bästa! Kunde
han hjälpa, att han inte kunde!
Han gjorde något, som skrämde mig mer än
allt annat. Först reglade han dörren till
kökskorridoren, så stängde och reglade han dörren
mellan matsalen och kabinettet, sedan i tur och
ordning de andra dörrarna. Det hela gick
ohyggligt långsamt. Åtminstone föreföll det mig så. Jag
erinrade mig plötsligt den där drömmen, som skrämt
mig många år tidigare: den svarte mannen som
långsamt gick från hus till hus för att slutligen
stanna vid vårt. Där har jag honom nu, tänkte jag.
Och far stängde dörren mellan sitt rum och
mors.
Han badade redan i svett och rösten var tjock
och hes.
Han sa:
Det var ohyggligare än jag någonsin tänkt mig.
En tjuv! Och en eländigt feg stackare!
Jag sa:
Kan inte far tro mig?
Nej! skrek han. Jag kan inte! Jag kan inte!
Jag kan inte!
Han sa:
Hela historien är ju så enfaldigt lögnaktig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
