Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
skorpa. Ingen fara — det är mina armar, som
vuxit. Och en dag ropar mor:
Nej men Love! Du räcker pappa till örat!
Prat! säger far. Jag får hjärtklappning och
rodnar som en galande tupp. Mätningar företagas
och det visar sig, att mor har rätt. Jag räcker
far till örat!
Men åren gå och ingenting händer. Lärarna
ansätta mig och fordra, att jag skall läsa.
Historien med dosan har gjort dem misstänksamma.
Alltmera enträget påstå de, att jag fuskat mig genom
sex av läroverkets klasser. Nu åtminstone bör jag
läsa, eljest kommer den stora skrällen vid
studentexamen. Oott och väl, men jag har inte tid att
läsa. Ty ingenting händer, ingenting. När
ingenting händer måste man tänka sig händelser, märkliga
tilldragelser, i vilka man deltager och utmärker sig,
räddar människor och blir deras försyn. Det är
en angenäm sysselsättning, men den är syndig, ty
den är fruktlös.
Om något märkligt tilldroge sig, skulle jag kanske
få tid och lust att läsa. De grå teorierna kräva ett
kraftigt motgift. Men vad händer i Wadköping?
Far kommer in till mor och mig, upprörd,
flämtande, eldsprutande. Vet ni, vad som har hänt! Vet
ni vad Cederfelt gjort? Oissa om ni kan!
Nu måste det väl ändå vara något! Mor gissar
tarvligt nog att han gift sig med en
schweiseri-flicka. Cederfelt är en ung löjtnant, en kraftig och
djärv karl. Och han skulle inte kunna hitta på
10. — Bergman, Jag, Liung ocli Medardus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
