Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259
Statens ståtligaste matrona hade ägnat ett
femtonårigt änkestånd åt de mest förfinade kulinariska
njutningar. Hon var alla läckergommars föresyn och
patronessa; hennes kropp var fyllig och behaglig
och hennes själ lika väl tempererad som hennes
viner. Nu blickade hon för djupt i herr Tilianders
underbara ögon, nu lyssnade hon med för känsligt
öra till den store skådespelarens välljudande och
välskolade stämma, nu tvingades hon att beundra
en man, som hade en stor klassisk repertoars
djupsinne och skönhet till sitt förfogande. En öm
låga tändes.
Från den dagen och stunden fick herr
Tiliander icke någon fred. Gudmor Flolländer
överhopade honom med gåvor. Den store skådespelaren
var icke okänslig för hyllning. Han lät sig väl
smaka. Fru Tiliander hade av gudarna slagits med
blindhet. Hon skröt över den beundran som en
av stadens främsta damer visade hennes man.
Redan på andra dagen efter vår fest sa herr
Tiliander till mig:
Fru Holländer är mig en gåta. Men jag vill
visst inte förneka, att hon är en mycket älsklig
kvinna.
Dagen därpå sa han:
Love! När du engång blir gift, skall du finna, att
man aldrig bör döma en människa efter skenet.
Den trognaste man kan försättas i situationer, som
sannerligen äro lika oskyldiga som oförklarliga.
Min kära Mathilde är vid retligt lynne; jag bleve dig
tacksam, om du kunde förströ henne på något sätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
